Artiklar

Viktigt med placering på förvaltningsövergripande nivå

I samband med att minoritetslagen förstärktes 2019 flyttades de nationella minoritetsfrågorna till den centrala förvaltningen hållbarhetsavdelningen i Region Dalarna – en markering att nationella minoriteters rättigheter berör alla förvaltningar.

–Det var ett steg i rätt riktning när frågorna flyttades till central förvaltning och en signal att nationella minoriteter angår alla förvaltningar, säger Ann-Jeanett Stål, utvecklingsledare på hållbarhetsavdelningen som är en del av regionstyrelsens förvaltning.

Under olika perioder hade nationella minoriteter organisatoriskt legat under bland annat kultur- och bildningsförvaltningen och kommunikationsavdelningen. I samband med överföringen till en central förvaltning satte arbetet i gång med att ta fram ett styrdokument för nationella minoriteters rättigheter. Visserligen hade Region Dalarna redan ett pågående arbete för minoriteternas rättigheter, men ”det var mer som en egen ö”, berättar Ann-Jeanett Stål.

–Vi hade samråd med nationella minoriteter och en dialog med förvaltningar inför framtagandet. På grund av perspektivträngsel i regionen var det bra att förvaltningarna var med och kunde se om det fanns någon fråga som berörde deras verksamhet så att de också kände ett ägandeskap.

En remissutgåva av strategin för nationella minoriteter och urfolket samer arbetades fram som sedan gick på remiss till regionens förvaltningar och lades ut på regionens hemsida. Remissen var öppen för privatpersoner, intresseföreningar och organisationer för nationella minoriteter och för offentliga organisationer och andra aktörer som arbetar med frågor om nationella minoriteter.

–Vi fick in synpunkter och vi hade tagit fram en plan för hur dessa skulle hanteras. Alla som tagit del av den första versionen av strategin fick se den nya, efter att vi tagit hänsyn till synpunkterna.

Strategi nationella minoriteter och urfolket samer är det första styrdokumentet för nationella minoriteter som är antaget på en förvaltningsövergripande nivå i regionstyrelsen, men det finns också andra styrdokument i regionen som knyter an till nationella minoriteters rättigheter, ett regionövergripande hållbarhetsprogram och en strategi för samisk hälsa.

–På grund av perspektivträngsel så tyckte vi det var bra att koppla nationella minoriteter till social hållbarhet och vi ville få in frågorna i det övergripande ledningssystemet. Därför omnämns nationella minoriteter även i Region Dalarnas hållbarhetsprogram.

Nu fortsätter arbetet med att tillämpa strategin och stödja förvaltningarna, berättar Ann-Jeanett Stål. Bland annat har regionen sett över formerna för samråd. Carin Malm är ledamot i Region Dalarnas hälso- och sjukvårdsnämnd och i regionfullmäktige samt politisk representant i samråden och den politiker som är ansvarig för arbetet med nationella minoriteter. Hon var en av de förtroendevalda som arbetade nära tjänstepersoner i hållbarhetsutredningen som resulterade i regionens hållbarhetsprogram.

–Under processen med strategin såg vi att det fattades en politisk representation och för mig är det viktigt att allas röster ska höras. Min roll som politisk representant i samråden är att lyssna, och som politiker kan jag också föra upp frågor och idéer från samråden på den politiska dagordningen, säger hon.

Carin Malm tycker det är positivt att många vill delta i samråden och hon ser det som sitt ansvar som politiker att också informera om varför regionen har en skyldighet att arbeta med nationella minoriteter. 

–Det är viktigt att alla berörda har kunskap om minoritetslagstiftningen för att förstå vikten av arbetet med nationella minoriteter och varför ett styrdokument behövs på området.

Ann-Jeanett Stål tycker att det ibland är en utmaning att få frågorna att kännas angelägna för alla förvaltningar i regionen. Det kan uppfattas som att nationella minoriteters rättigheter endast berör få personer och då är exemplet om jämlik hälsa bra att använda som exempel, säger hon.

–För att vi ska kunna uppfylla målet om hälsa på lika villkor, måste vi agera olika för att resultaten ska bli lika – därför kan vi inte bara räkna siffror. Det är också viktigt att informera om nationella minoriteters historia i Sverige och vad som gör att de skiljer sig från övriga minoriteter i landet.

Hon är nöjd med den riktning som regionen har tagit. Frågor om nationella minoriteters rättigheter ligger inte längre som en egen ö, men det kvarstår ändå ett arbete för att ytterligare implementera minoriteternas rättigheter inom regionen, menar hon.

–Arbetet med nationella minoriteter behöver placeras förvaltningsövergripande för att få ett genomslag, annars hamnar ansvaret lätt på en person eller verksamhet som blir gisslan. Utan en central organisation kommer man inte långt i arbetet.

 

Tips till andra regioner

  • Hitta personer i regionen som redan jobbar med nationella minoriteter, de kan bli en väg in till de olika förvaltningarna.

  • Hitta former för samråd med förtroendevalda för att få en politisk förankring.

  • Styrdokument behöver tas på förvaltningsövergripande nivå som regionstyrelse eller regionfullmäktige för att få effekt i alla regionens förvaltningar.

  • Att involvera förvaltningar i processen leder till ägandeskap och implementering.

KARIN SKOGLUND

 


 

Sidan uppdaterad 2023-12-07