Barn och ungas inflytande i Skellefteå kommun
Skellefteå kommun arbetar sedan många år med inflytande för barn och unga från nationella minoriteter. För att få kontakt med barnen och genomföra samråd på ett sätt som tar hänsyn till deras förutsättningar utgår arbetet till stor del från modersmålsenheten i kommunen.
-Vi genomför samråd med barn en gång per år för respektive minoritet. Det är framför allt elever mellan 7 och 13 år som läser samiska, finska och meänkieli antingen som moderna språk eller som modersmål, säger Jenny Ceder från Kompetenscentrum flerspråkighet, som ansvarar för arbetet med samråd för barn och unga.
För den romska gruppen har kontakten tidigare gått via föreningar, men kommunen har nu anställt en romsk samhällsvägledare, vars kontaktnät ”är guld värt”. Den enda grupp som kommunen inte har haft samråd med är den judiska minoriteten, där det har varit svårare att få kontakt.
Samråden har sett olika ut över tid. För den sverigefinska gruppen har modersmålsläraren hittills hållit samråden digitalt. När formerna nu utvecklas kommer det bli mer fysiska möten, och inte enbart i skolmiljö. Numera är det också en aktivitet kopplad till samrådet. Ett av samråden med romska barn har hållits på ett lekland.
-Då var vi i en miljö där barnen först fick leka och sedan samlades vi för ett samråd i ett rum på plats. Vi ser stora fördelar med att träffas fysiskt, koppla det till en aktivitet och ha en kortare sittning med frågestund och samtal, där vi ställer frågorna och barnen svarar, säger Jenny Ceder.
Att identifiera frågor att samråda kring med barn är inte alltid så enkelt. Skellefteå kommun har byggt frågeställningarna på det frågebatteri som ursprungligen tagits fram av Tuuli Uljas (se länk i högerspalt) och som bland annat används i Gävle kommun. Skellefteå kommun har sedan anpassat intervjuguiden efter barnens ålder, språk och minoritetstillhörighet. De har också använt MUCF:s vägledning som stöd (länk i högerspalt).
-Det är inte alltid att barnen identifierar sig som nationell minoritet. Samrådet blir en bekräftelse på deras identitet, de uppskattar det och känner sig bekräftade. Det är det man vill med samråd, de håller på att bygga sin identitet för fullt, säger Ola Junkka, som ansvarar för arbetet tillsammans med Jenny.
Precis som vid inflytandeprocesser för vuxna är det viktigt att ge återkoppling efter samråden med barn. Några av frågorna handlar om hur barnen vill ta del av sin kultur där ens språk talas, eller själva skapa aktiviteter där ens kultur och språk finns med. Jenny Ceder menar att barnen särskilt går igång på kulturfrågorna, där de ofta har idéer och förslag på vad de skulle uppskatta att ta del av.
Samordnarna som deltog i samrådet har tagit vidare förslagen och önskemålen till de berörda förvaltningarna. Många frågor gick till kulturskolan. Ett exempel är när samiska barn önskade sig samisk slöjdaktivitet. Kulturskolan gjorde då en kurs i samisk slöjd och barnen bjöds in.
-Det är så vi önskar att det skulle gå till alltid. Nu har vi en lekplatsdialog med samhällsbyggnadsavdelningen där samiska barn ska få vara med och utforma en lekplats med samiskt tema där de ska återkopplas till under hela processen, och när det är färdigt ska vi åka dit med dem och visa, säger Jenny Ceder.
Kommunen jobbar nu med att ta fram rutiner för återkoppling efter samråden och se till att det finns en naturlig plattform för frågorna, vare sig det är en styrgrupp med chefer från vissa förvaltningar, eller kommunens barnrättsgrupp som består av tjänstepersoner från samtliga förvaltningar.
-Huvudsaken är att det ska vara en rutin och naturlig plats för att diskutera förslagen som kommer från barn, säger Ola Junkka.
