
Romani chib
Det erkända nationella minoritetsspråket romani chib är egentligen ett samlingsbegrepp för flera olika varieteter eller dialekter. Uppskattningsvis finns cirka ett 60-tal romska varieteter i världen. Dessa kan vara så olika att talarna inte förstår varandra.
Varieteterna har utvecklats på olika sätt beroende på var och hur talarna levt. De delar dock en bas av ord som kommer från indiska språk, persiska, armeniska och grekiska. Deras gemensamma och grundläggande ordförråd har ungefär 1000 ord, som exempelvis ord för kroppsdelar och enkla verb. Språket skrivs vanligtvis med samma alfabet som majoritetsspråket i landet.
Talarna använder själva benämningarna romani eller romanés om språket. Myndigheten Institutet för språk och folkminnen som ansvarar för Språkcentrum romska använder också benämningen romska för språket. Romani chib blev erkänt som ett nationellt minoritetsspråk år 2000.
Romska varieteter i Sverige
I Sverige talas cirka 10-20 olika varieteter av romani chib. Svensk romani har många och tydliga svenska språkdrag, vilket beror på att varieteten är den romani som har talats i Sverige under flera århundranden. Varieteten skiljer sig därför mycket från varieteter av romani chib som har talats utanför Skandinavien. Svensk romani ligger väldigt nära den norska romanin och ibland kallas de båda tillsammans för scandoromani av språkforskare.
Den finska romanivarieteten som även kallas kalé-romani, är en varietet som har talats i Finland. Eftersom svenska länge var huvudspråk har finsk romani utvecklats i en historisk svensk- och finskspråkig kontext sedan 1500-talet. Kalé har många svenska lånord, men de mest påtagliga influenserna kommer från finskan.
Kalderash och lovari är två liknande varieteter av språket som har sina rötter i Rumänien och Ungern. Varieteternas namn refererar till traditionella yrken som kopparsmide och hästhandel. I Sverige har varieteten kalderash talats sedan slutet av 1800-talet och lovari sedan 1960- och 1970-talen genom invandring från Östeuropa.
Varieteten arli, som utvecklades på Balkan i en turkisk- och slaviskspråkig miljö, började talas i Sverige efter att människor flyttade hit från före detta Jugoslavien. Efter kriget på Balkan på 1990-talet växte antalet arli-talare i Sverige.
Språkets rötter och utveckling
Romani chib har ett avlägset ursprung på den Indiska halvön och placeras inom den indoeuropeiska språkgruppen.
Forskare tror att språket har utvecklats under tre perioder sedan omkring år 800 till 1000 e.Kr. Dessa perioder är: proto-romani, tidig romani och modern romani. Det finns inga skrifter från de första två perioderna, men forskare har återskapat delar av dem genom språkvetenskapliga studier av modern romani.
Proto-romani utvecklades utanför Indien, och språket tog upp ord och språkliga influenser på vägen till Europa. Tidig romani påverkades framför allt av grekiskan, vilket syns i att den moderna romanin har lånord och grammatiska influenser från grekiskan.
Modern romani chib har talats i Europa sedan 1300- och 1400-talet då talare av språket anlände och spred sig över den europeiska kontinenten. Under århundradena fram till idag har en mångfald av språkliga varieteter uppstått i den så kallade moderna romani chib. I kontakt med olika europeiska språk har flera regionalt präglade varieteter vidareutvecklats under generationer.
Utifrån språkvetenskapliga kriterier klassificeras romani chib som ett språk vars varieteter placeras mellan fyra och sex olika dialektgrupper som ses olika av lingvister och talare. Lingvister kan se det som ett språk med olika dialekter, medan talare kan uppfatta varianterna som skilda språk. Kommunikationen fungerar ofta bra inom samma dialektgrupp, men mellan olika dialektgrupper kan det vara svårt att förstå varandra. Många gånger är det omöjligt för talare av en varietet att förstå mer än enstaka ord av en annan varietet.
Språkcentrum romska
Institutet för språk och folkminnen arbetar med språkrevitalisering och språkvård av romani chib. De arbetar nationellt för att ge språkbärare i hela landet möjligheten att behålla, ta tillbaka och utveckla sitt språk. Deras långsiktiga mål är att öka användningen av det romska språket på individnivå och i samhället i stort samt att främja en fungerande överföring av språket till nästa generation. Läs mer om språkvård och språkcentrum för det romska språket här.
Skribent Petra Kahn Nord och Karin Skoglund i samarbete med redaktionsrådet: Jon Petterson, Marcela Kovacsova och Abedin Denaj.