Sverigefinnarnas dag 24 februari
Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari sedan 2011. Året innan valde Sverigefinländarnas delegation Carl Axel Gottlunds födelsedag den 24 februari till sverigefinnarnas dag .
2014 fick sverigefinnarna en egen officiell flagga med både den finska och den svenska flaggans färger. Flaggan innehåller två kors i blått och gult på vit botten ritad av Andreas Jonasson.
Skogsfinnarnas dag 21 juni
Sedan 2022 har den skogsfinska minoriteten en egen flagga och nationaldag den 21 juni. Flaggfärgen grön beskriver skogens betydelse för svedjebrukskulturen, gult står för svedjerågen och rött för eld och det heliga trädet rönn – svart för svedjandet och rökstugornas sotiga väggar.
Samefolkets dag 6 februari
Den 6 februari är det Samernas nationaldag. Den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.
Det var 1992 på Samerådets 15:e Samekonferens i Helsingfors som det beslutades att firandet av samernas gemensamma nationaldag ska ske den 6 februari.
Datumet, den 6 februari, valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågor. Den samiska flaggan är gemensam för alla samer.
Det finns totalt 12 samiska flaggdagar.
Internationella Romadagen 8 april
Romernas internationella dag firas till minne av den första romska världskongressen som hölls i London den 7–12 april år 1971.
Vid kongressen fick den romska flaggan sitt nuvarande utseende. Sedan tidigare fanns det gröna och det blå fältet som symboliserar himlen och jorden, och det röda hjulet lades till för att understryka romernas historiska koppling till Indien. Vid kongressen antogs även den romska nationalsången Gelem, gelem som betyder 'Jag vandrade och vandrade'.
Romer finns i världens alla kontinenter och Sverige är ett av de fyrtiotal länder där nationaldagen firas.
Resandefolkets dag 29 september
Resandefolket har en lång historia i Sverige. Den 29 september år 1512 noteras i Stockholms stads tänkebok att en grupp Thaatra (romer) kommit till Stockholm under ledning av herr Anthonius. De var ungefär trettio familjer och sades komma från Lilla Egypten.
Judiska helgdagar
Den judiska minoriteten i Sverige har ingen egen nationaldag eller flagga. Istället uppmärksammas olika judiska helgdagar. En av dessa är Rosh Hashana som är det judiska nyåret. Rosh hashana firas på första och andra dagen av den judiska månaden tishri, det vill säga i september eller oktober. Den kallas även åminnelsedagen eller shofarblåsningens dag.
Till sederna kring rosh hashana hör även en festmåltid, då man bland annat brukar äta äpple med honung samt annan mat med symbolisk anknytning till nyåret. Till exempel granatäpple som med sina många kärnor symboliserar alla de mitsvot (påbud) man ska följa
Magen David (Davidsstjärnan) har varit en judisk symbol sedan medeltiden, andra är Menoran (sjuarmad ljusstake) och Hamsan, (en symbol för gudomligt beskydd mot det onda och som anses bringa tur).
Läs mer om judiska helgdagar på Judiska församlingen i Stockholms webbplats
Tornedalingarnas dag 15 juli
Tornedalingarnas symbol Meänflaku hissas årligen den 15 Juli sedan 2007. Flaggan ritades av Herbert Wirlöf och färgerna symboliserar en sommarblå himmel och älven, den gula solen samt de vintervita vidderna. Datumförslaget kom från författaren Bengt Pohjanen och föreningen Meänmaa och Svenska tornedalingars riksförbund STR-T.
Att dagen firas just den 15 juli förklaras så här: "Vi har en bottenlös längtan hem, längtan till rötter, platsen och familjen. Vi firar den i juli, för då infaller den fagraste tiden."
Kvänfolkets dag 16 mars
Kväner och lantalaiset tillhör också minoriteten tornedalingar. Gemensamma nämnare för alla är språket och språkområdets kultur och historia.
Kvänerna har en egen flagga och år 2013 beslutade sig kvänerna i både Sverige och Norge för att införa en flaggdag den 16 mars och benämna den för Kvänfolkets dag. Bakgrunden till dagen var en överenskommelse i Tälge Hus år 1328, då birkarlarna fick rätt att bo och bruka rikets norra delar. Avtalet fastställdes den 16 mars 1340 av kung Magnus Eriksson.
Kvänernas flagga togs fram 2009 och upphovsman är Bengt Johansson-Kyrö. Flaggan består av en “solblomma” mot en blå bakgrund. Symbolen kommer från kvänsk allmogetradition och visar exempel på jaktvapen, kruthorn, styråror, bandväv, knivar och många andra bruksföremål.
Förintelsens minnesdag 27 januari
Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945.
År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Sedan 2001 har det varit en nationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och dem som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde.
I samband med Förintelsens minnesdag arrangeras manifestationer, seminarier och pedagogiska projekt på många orter runt om i Sverige.
Minnesdagen för folkmordet på romer 2 augusti
Natten mellan 2 och 3 augusti 1944 avrättades omkring 4300 romska fångar i det nazityska koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. De är en del av de många romer som mördades av den nazistiska regimen i Tyskland. Exakt hur många som föll offer för nazisterna är okänt, men mellan 220 000 och 500 000 romer förintades mellan åren 1933 och 1945.
Sedan 2015 är dagen en officiell minnesdag i EU.
(Fakta från Forum för levande historia)
