Sverigefinsk kultur

Kultur handlar om traditioner och värderingar och finns i många former – högkultur, populärkultur och vardagskultur – och produceras av många aktörer – professionella och amatörer samt alla emellan. Alla former av minoritetskultur kan vara språk- och identitetsutvecklande.

Kultur som produceras i Sverige med fokus på den nationella minoriteten är ofta på finska, eller tvåspråkig. Eftersom alla som identifierar sig med den nationella minoriteten inte kan finska produceras även en del kultur på svenska. Kultur och språk hör dock ihop: det handlar inte bara om att översätta kulturprodukter från majoritetssamhället från svenska till finska, utan den nationella minoriteten bär med sig en egen kultur. Sverigefinsk kultur skiljer sig även från finländsk eller finsk kultur i Finland.

Sverigefinskhet firas årligen sedan 2011 på sverigefinnarnas dag som infaller den 24 februari på Carl-Axel Gottlunds födelsedag. Skogsfinnarna i Sverige och Norge har dessutom en egen dag, skogsfinnarnas dag, som infaller den 21 juni. Gottlund var en finsk folklivsforskare och kulturpolitiker som grundade den första finska föreningen i Sverige, i Stockholm 1830, och samlade in skogsfinnarnas berättelser i Värmland. Sverigefinnarnas flagga för samman inslag från den svenska och finska flaggan och är ritad av Andreas Ali Jonasson 2014. Skogsfinnar har en egen flagga sedan 2023, ritad av Bettina Gullhagen och Frédéric M. Lindboe i Norge där skogsfinnar utgör en egen nationell minoritet.

Litteratur skriven av sverigefinnar publiceras både i Sverige och Finland, både på finska och svenska. Förlagsverksamhet med sverigefinsk profil har drivits av sverigefinska grupper och aktörer sedan 1970-talet. Föreningen för sverigefinska skribenter (RSKY) grundades 1975. Den delar även ut sedan 2005 Kaisa Vilhuinenpriset vartannat år till en sverigefinsk författare som publicerar på finska. Kulturföreningen Kulttuuri.se anordnar den Sverigefinska bok- och kulturmässan i Stockholm och en skrivtävling för sverigefinska barn och unga.

Bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet ska enligt bibliotekslagen ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna. Folkbiblioteken erbjuder litteratur på finska samt bidrar till efterlevnaden av sverigefinnarnas rättigheter genom läsfrämjande och språkutvecklande insatser som bokstart, läsecirklar och språkcaféer. Finlandsinstitutets bibliotek fungerar sedan 2020 som ett nationellt resursbibliotek för finska som stödjer kommuner i deras arbete med den nationella minoriteten sverigefinnar. Finlandsinstitutet som även är ett kulturcentrum i Stockholm med syfte att synliggöra finländsk kultur i Sverige, anordnar även turnéer med sverigefinska författare som åker runt i landet.

Musikscenen har nyligen fått en vitaminjektion av populärmusik som skrivs och presenteras av sångare och låtskrivare på finska. Musiken som är populär bland äldre generationer är traditionell finskspråkig schlagermusik. I den finska musiktraditionen är kantele och dragspel typiska instrument. Traditionella finska folkdanser (tanhu) är ofta gruppdanser som uppförs i traditionell folkdräkt. Dansbanekulturen var mycket populär på 1970-talet och framåt bland arbetskraftsinvandrare.

Den sverigefinska teaterscenen, med många amatörteatergrupper och gästspel från Finland, har varit mycket livlig. Idag ambulerar amatörteatergruppen Pendeli, startad 2017, runt omkring i landet. Det finns även en professionell tvåspråkig barn- och ungdomsteater Uusi teatteri (”Nya teatern”) i Stockholm, grundad 2002. Svenska kyrkan, med sin finskspråkiga verksamhet runt omkring i landet, bidrar till musiklivet från musiklekskolor för barn till körer i alla åldrar, eller från konserter med finländsk musik till den populära julsångtraditionen med de vackraste julsångerna (kauneimmat joululaulut). Den svenska psalmboken översattes 2003 till finska och innehåller även inslag från psalmboken i Finland.

Visuell konst upprätthålls av sverigefinska bildkonstnärernas förening Suomiart som sedan 1977 samlar både amatörkonstnärer och professionella yrkesutövare. Föreningen har cirka 100 medlemsföreningar och utser årets sverigefinska konstnär.

Medier spelar en viktig roll för synliggörandet och revitaliseringen av det finska språket, men också för upprätthållandet av den sverigefinska kulturen och identiteten. Det svenska public servicebolaget tillhandahåller Sveriges Radio Finska och Sveriges Televisions (SVT) finskspråkiga redaktion som producerar innehåll på både finska och svenska, framför allt nyhetssändningar och granskningar. Utöver nyhetsutbud har även tv-underhållning med sverigefinsk profil vuxit fram de senaste åren, som tonårsserien Brus (2022) och intervjuprogrammen Anna Järvinen och kvinnorna (SVT 2016) och Möte med (SVT 2020-) samt realityprogrammet Marko & Irma (TV4 2023).

Det finns två veckotidningar. Ruotsin Suomalainen, grundades 1964, innehåller artiklar från hela Sverige och samlar aktuella kulturaktiviteter. Suomen Uutisviikko är en veckotidning som sedan 2021 ger en veckoöversikt över relevanta nyheter i Finland och det sverigefinska minoritetssamhället. Bland rikstäckande kulturmagasin kan nämnas den finskspråkiga kulturtidskriften Liekki utgiven av Föreningen för sverigefinska skribenter sedan 1975. Sedan 1800-talet, då en av de första finskspråkiga tidningarna i Sverige, Haparandabladet, grundades 1882, har det funnits som mest cirka hundra titlar av sverigefinska tidningar och tidskrifter, många av dem skapade som medlemsblad för finska föreningar.

Sverigefinländarnas arkiv (Ruotsinsuomalaisten arkisto) i Eskilstuna bildades 1977 och har som uppgift att dokumentera sverigefinsk kultur och historia.

Civilsamhället, med många lokala finska föreningar, har haft en stor betydelse för att hålla kulturtraditionerna levande. Sociala medier är mycket viktiga för den sverigefinska verksamheten då föreningar, men även nätverk och aktiva medborgargrupper, kan engagera sig på olika digitala plattformar. Sverigefinska riksförbundet (Ruotsinsuomalaisten keskusliitto, RSKL) har drygt 100 lokala sverigefinska föreningar som medlemmar. I Sverigefinländarnas delegation (Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta), som är ett samarbetsforum för de sverigefinska föreningarna på riksnivå, ingår 22 sverigefinska medlemsorganisationer. De lokala föreningarna ägnar sig bland annat åt traditionell finsk kultur, sport, barnkultur- eller pensionärsverksamhet. Det finns även en ambulerande barnkulturfestival Mukulat, anordnad av Sverigefinska riksförbundet.

I vardagskulturen spelar mat, traditioner och visuella uttryck en stor roll. Finska maten kännetecknas av olika piroger, särskilt karelska piroger (karjalanpiirakka), som består av ett tunt rågskal med fyllning av risgrynsgröt och serveras med äggsmör (munavoi). Högtiderna har sina maträtter: julbordet innehåller många ”lådor” (laatikko) som sötad potatislåda, morotslåda eller kålrotslåda, på valborg dricker man mjöd (sima) och äter struvor (tippaleipä). Finsk design är självklar i vardagen, som Alvar Aaltos vas, Marimekkos textilmönster och Iittalas Muminmuggar. En självklar del av vardagskulturen för många sverigefinnar är även bastukulturen (sauna).

I skogsfinnarnas tradition står rökstugor, bastur, rior, mattraditioner samt finnbygdernas och finnskogarnas sägner i centrum. Även i husbyggandet har rökstugan eller rökpörtet (savutupa/savupirtti) varit en del av traditionen. Representanter för den skogsfinska matkulturen som har bevarats ända in i vår tid är motti eller nävgröt – en torr, grynig gröt som tillagas av kornmjöl, i Värmland skrädmjöl, vatten och lite salt – och peppo eller ”bänkvälling”, som består av havremjöl och surmjölk. Det skogsfinska hantverket är känt för sina näverföremål, som liefodral, skor, knivslidor, bärmesar och förvaringskärl gjorda av näver, och vapensmide. Det finska språket lever kvar i många lokala ortsnamn.

Skribent Maarit Jaakkola i samarbete med redaktionsrådet: IngMarie Bohmelin, Hannele Oikarinen och Satu Rekola.