Europarådets övervakningssystem
Det räcker inte bara att underteckna Europarådets konventioner om skydd för de nationella minoriteterna. Det är också upp till bevis för Sverige. Regeringen måste visa vilka resultat som nås och om man följer rekommendationerna.
Stater som undertecknar Europarådets konventioner om nationella minoriteter ska med jämna mellanrum lämna rapporter med information om rättsliga och andra åtgärder som gjorts för att uppfylla konventionerna.
Rapporterna granskas av en rådgivande kommitté och en expertkommittén som gör så kallade granskningsbesök och då träffar regeringen och representanter för de nationella minoriteterna. Därefter är det upp till Europarådet att komma med rekommendationer.
Sverige har sedan anslutningen till konventionerna lämnat in flera rapporter och haft flera granskningsbesök. Sverige fick en hel del kritik, särskilt innan lagskärpningen 2010, om att landet inte följer konventionerna och fortfarande finns det krav på förändringar inom olika områden.
Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har uppföljningsansvar för minoritetspolitiken och rapporterar årligen till regeringen om minoritetspolitikens utveckling och förvaltningsmyndigheters implementering av minoritetslagen. Länsstyrelsen och Sametinget belyser i sina rapporter särskilt minoritetspolitikens utveckling inom delområdena diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.
Att Sverige kritiserats av Europarådet har organisationer i Sverige tagit fasta på. Bland annat har minoritetsorganisationer för sverigefinnar och tornedalingar skrivit till Europarådet och till statsminister Stefan Löfven för att lyfta frågan om att Sverige inte lever upp till alla åtaganden i Europarådets minoritetskonventioner.
ANN-HELÈN LAESTADIUS
