Romsk kultur

De flesta romer är liksom andra européer kristna. De kan vara protestanter, katoliker, ortodoxa kristna eller del av frikyrkor som pingströrelsen och Jehovas. Grupper med rötter på Balkan kan också vara muslimer. Enligt romsk kultur existerar ingen samlad religion som alla måste följa och därför finns inga större motsättningar mellan romska individer som har olika trosuppfattningar.

Romanipen

Romanipen är ett centralt begrepp inom vissa romska kulturer och omfattar sedvanor, traditioner, normer och etiska regler som romer inom dessa kulturer växer upp med och följer. Reglerna hjälper till att definiera och upprätthålla romers identitet och sammanhållning inom gruppen och är en viktig del av den romska identiteten och vardagen.

Några av de mest grundläggande aspekterna av romanipen är respekten för äldre. Äldre personer har en särställning och deras visdom och erfarenheter värderas högt. Familjen och släkten är också central i de flesta romska kulturer. Familjebanden är starka och lojaliteten gentemot familjen som ger grundläggande stöd och trygghet är mycket viktig. Romanipen kan även innefatta olika traditioner och ceremonier som firas vid livets olika skeden, som födelse, bröllop och död. Dessa ceremonier är viktiga för att upprätthålla och överföra kulturella värden och identitet mellan generationerna.

Ibland finns specifika regler kring renhet och orenhet som styr olika aspekter av vardagslivet. Dessa kan inkludera mat, kläder och relationer. Det kan innebära att till exempel husgeråd inte flyttas till vardagsrummet eller sovrummet. Sådana reglerna var viktiga på den tid då man levde på resande fot och bodde i tält och vagnar och var tvungen att förhindra att bakterier och sjukdomar spreds. Idag varierar reglerna mellan olika romska grupper och hur strikt de efterlevs.

Även heder, moral och romani chib kan vara centrala värden inom romanipen. Att hålla sitt ord, agera rättvist och hederligt ses ofta som mycket viktigt och att tala och bevara språket, även om detta också kan variera mellan romska grupper.

Internationella Romadagen

En högtidsdag som enar många skilda romska grupper är den internationella Romadagen den 8 april. Dagen markerar en viktig historisk händelse då man officiellt antog den romska flaggan och den romska hymnen Gelem, gelem (Jag har vandrat) på en internationell kongress som hölls i London den 8 april, 1971. En vanlig romsk symbol som också pryder den romska flaggan är det romska hjulet som symboliserar traditionen av att resa.

Resandefolkets dag firas den 29 september. Samma datum år 1512 noteras i Stockholms stads tänkebok att en grupp thaatra som med stor sannolikhet var romanitalande, kommit till Stockholm under ledning av herr Anthonius. De var ungefär trettio familjer och sades komma från Lilla Egypten.

Djurdjevdan, på romani Erdelezi, den 6 maj är en stor högtid som romska grupper från Balkan firar, oavsett om de är kristna eller muslimer. Högtiden firar helgonet Sankt Göran inom den serbisk-ortodoxa kyrkan och hyllar återkomsten av våren.

Romsk mat
Det är svårt att definiera romsk mat eftersom den skiljer sig beroende på var olika romska grupper eller släkter har sina rötter. Inspirationen och ingredienserna hör hemma i olika länder och har därför sina egna särdrag: finska romer äter till exempel finsk mat som olika typer av lådor. Romer från Balkan tillagar bland annat rätter som ćevapčići, fyllda paprikor och burek och för romer från Polen, Tjeckien och Slovakien är mat med surkål och knödel vanligt. Romska grupper med rötter i Östeuropa tillagar ofta kåldolmar, det ojästa brödet bokoli och kakan saviako, som kan vara fylld av keso, russin eller choklad. En annan ingrediens i romsk mat från Östeuropa är vitkål som exempelvis steks i mycket margarin och kokas i kycklingbuljong med tomatpuré, salt, vitpeppar och ättika för att få en syrlig smak. De resande som har levt i Sverige sedan århundraden, följer traditionellt de svenska mattraditionerna och lagar husmanskost.

Det finns också några gemensamma nämnare som köttgrytor och soppor, mat som man kunde tillaga oavsett om man var på resande fot eller i sin bostad. Många av originalrecepten var gjorda så att man kunde laga dem i tält eller husvagn, ofta bara med en platta.

Alla recept från Romsk mat | SVT Recept

Litteratur och biblioteksverksamhet på romani chib

Sedan 2023 finns ett Romskt bibliotek på Malmö Stadsbibliotek som även är ett nationellt resursbibliotek för romani chib. Det romska biblioteket är ett lokalt bibliotek och en del av Biblioteken i Malmö. Resursbiblioteket är ett uppdrag från Kungliga biblioteket med ett nationellt uppdrag och finns till för landets alla bibliotek.

Runt om i landet finns även 32 så kallade romska läsambassader. Det är folkbibliotek med syfte att uppmärksamma litteratur om romer och på det romska språket. De ska även sprida kunskap om den romska minoriteten genom till exempel sagostunder på språket, författarkvällar och kulturevenemang. Initiativet kom från Bagir Kwiek som var romsk läsambassadör på Kulturrådet 2019-2021.

Föreningen É Romani Glinda driver ERG förlag och den Romska bokhandeln som ger ut och säljer framför allt barnböcker på olika romska varieteter.  Förlaget startades för att främja produktionen av litteratur skriven av romer och med romer. Förlaget arbetar även med översättningar av ny litteratur.

En av de kanske mest kända romska författarna i Sverige är människorättskämpen Katarina Taikon (1932 – 1995) som var först i Sverige med att skildra kalderasharomsk kultur ur ett inifrånperspektiv. Hon översatte också poesi och medverkade i flera filmer. I böckerna om Katitzi får man följa flickan Katitzi i en självbiografisk serie barn- och ungdomsböcker. Serien följer Katitzi från sjuårsåldern upp till övre tonåren och vänder sig till läsare i hennes ålder.

Musik, teater, dans och cirkus

Musik och dans är en stor del av många romska kulturer och många spelar själva något instrument, dansar eller sjunger. Musik och underhållning är något som romska grupper har försörjt sig på över hela världen. Musiken varierar eftersom man har levt i så många olika länder. Musikstilar som ligger nära centraleuropeisk folkmusik, som kan ha influenser från både jazz och flamenco, har ofta kommit att förknippas med romer i dagens Sverige. Det finns också många duktiga dragspelare, violinister och gitarrister.

Förfäderna till Spaniens inhemska romska grupp, calé, förde med sig flamencodansen från Indien till Spanien. Dansen har sitt ursprung i den indiska dansen kathak.

Sedan 2019 finns musikteatern Arthem i Göteborg som sätter upp föreställningar kopplade till romsk historia och kultur.

En del romer drev förr tivoli eller cirkus för att försörja sig. Att erbjuda tjänster som att spå i kort eller kaffesump var också vanligt för romska kvinnors försörjning förr i tiden.

Hantverk

Romer har i århundranden försörjt sig på olika typer av hantverk som smide, korgbindning, kopparslageri och förtenning. En känd kalderasharomsk silversmed som utbildade sig på konstfack var Katarina Taikons syster Rosa Taikon. Hennes samling finns idag hos Hälsinglands museum och i den ingår inredning och föremål från Taikons ateljé: möbler, maskiner, verktyg, skisser, fotografier och material. Museet har även en permanent utställning Rosa Taikon-konsten och kampen med Rosa Taikons smycken.

Rosa Taikons samling (halsinglandsmuseum.se)

Hälsinglands Museum har ett uppdrag att arbeta med romskt kulturarv. De har tagit fram flera utställningar som har handlat om Resandefolket som till exempel utställningarna Resandeliv, och Kniv-Kalles skatter – den funna och den försvunna.

Ett annat hantverk för främst finska romer är kaledräkten, den romska kjolen och blusen som kanske är de mest kända och synliga romska klädesplaggen i Sverige. En del romska kvinnor syr sina egna kjolar och blusar.  Kjolen som ofta består av flera meter sammetstyg är tung och kan väga upp till tio kilo. Kläderna är viktiga för den kaleromska identiteten och tillhörigheten.

Romska minnesmärken

Romska minnesmärken som berättar om den romska historien finns på flera platser runt om i landet. I bland annat Flatens naturreservat, söder om Stockholm, finns två av fyra skyltar som Stockholms stad tagit fram för att markera platserna där romska läger låg mellan åren 1959–1963. I Skåne på fem platser kan man ta del av berättelser från äldre romer som levt i tält och vagn. På Bohusläns museum finns en utställning om de resande. Museet har även en resandekarta som berättar om de resandes liv och historia i Skandinavien på platser som de förr använde sig av. 

Utbildning

Södertörns högskola utanför Stockholm erbjuder ett antal kurser om den romska minoriteten och antiziganism. Högskolan har även anordnat kurser för samhällsvägledare med romsk kultur- och språkkompetens. IRIS-skolan (internationella romer i samverkan) i Malmö erbjuder vuxenutbildning för romer. På skolan finns personal som talar romani chib.

Media

Sveriges radios kanal Radio Romano sänder nyheter på romani chib fem dagar i veckan. Kanalen firade 20-års jubileum 2022. Utbildningsradion har också program på olika varieteter av romani chib, framför allt för barn och om romsk kultur och historia på svenska.

Tidningen Drabbikan ges ut av Frantzwagner Sällskapet och lyfter särskilt, men inte enbart, frågor som rör de resandes historia, kultur och språk. Webbplatsen och nättidningen Dikko sprider nyheter om de nationella minoriteterna och förmedlar ett resande/romskt perspektiv i nyhetsvärlden.

Skribent Karin Skoglund och Petra Kahn Nord i samarbete med redaktionsrådet: Jon Pettersson, Marcela Kovacsova och Abedin Denaj.