Åtgärderna hamnar direkt i nämndernas verksamhetsplaner

I Uppsala kommun är nationella minoriteters rättigheter ett av fem målområden i kommunens handlingsplan för att främja mänskliga rättigheter och motverka diskriminering och rasism.

–Vi kom fram till att det är bäst att nationella minoriteters rättigheter är integrerat i ett annat styrdokument som det också rekommenderas i propositionen En stärkt minoritetspolitik. Upplägget i vår plan är inspirerat av Sveriges kommuner och regioners mänskliga rättighetsplattform som finns på deras hemsida, säger utvecklingsledaren Nina Klinge-Nygård var med i framtagande av planen.

Handlingsplanen för mänskliga rättigheter antogs av kommunstyrelsen hösten 2020 och är aktiv i fyra år. Planen är kommunövergripande och utgår från Agenda 2030, diskrimineringslagen och tio-punktsprogrammet för europeiska städer mot rasism. Kommunstyrelsen är ansvarig för genomförande, samordning, spridning och uppföljning av planen.

–Nationella minoriteter bjöds in till workshoppar och samråd för att ha inflytande över processen med planen och dess innehåll, berättar Nina Klinge-Nygård.

Ett styrdokument för nationella minoriteter ihop med mänskliga rättigheter, stärker bilden av att nationella minoriteters rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna och kommunens ordinarie verksamhet och styrsystem, menar Nina Klinge-Nygård – och inte något som bedrivs parallellt med kommunens övriga verksamhet.

–På så sätt undviker vi också ”styrträngsel”, förtydligar Milena Kraft, kollega till Nina som arbetar med uppföljningen av handlingsplanen för mänskliga rättigheter.

För varje målområde i handlingsplanen finns åtgärder som ska hjälpa kommunens förvaltningar att planera sin verksamhet och varje åtgärd har i sin tur en angiven tidsperiod och utpekade, ansvariga nämnder och bolagsstyrelser.

–Varje år i augusti följs planerna upp digitalt och hos oss fungerar programstyrningen så att varje åtgärd automatiskt hamnar i nämndernas verksamhetsplaner, förklarar Milena Kraft.

Det leder till att varje berörd nämnd måste hantera åtgärderna i sin planering och uppföljning. De behöver därför rapportera och ge en kort status över måluppfyllelsen av åtgärden.

Under målområdet nationella minoriteters rättigheter finns två åtgärder, en av dem är: kommunen ska vartannat år genomföra språkkartläggningar, med syfte att ha en överblick över den samlade språkkompetensen i minoritetsspråk. Utöver de två åtgärderna finns tillhörande indikatorer för att mäta måluppfyllelsen. En sådan, är: andelen medarbetare som talar något minoritetsspråk ökar. I januari 2023 ska kommunen genomföra den första språkkartläggningen och kommer då att kunna följa upp indikatorn.

– Ibland ger rapporteringen via den ordinarie uppföljningen av indikatorer fortfarande för lite underlag för att kunna uttala sig om en förflyttning inom ett målområde. I sådana fall kan kommunstyrelsen i samband med den årliga programuppföljningen skicka ut särskilda frågor till nämnderna för att inhämta mer information, förklarar Milena Kraft.

Men det finns en annan viktig del av uppföljningsarbetet, menar både Nina och Milena och det är de kvalitativa uppföljningarna av kommunens minoritetspolitiska arbete som samråden med minoriteterna erbjuder. Varje år tar till exempel Uppsala kommun fram en åtgärds- och aktivitetsplan med tillhörande budget för statsbidraget som kommunen får för att den ingår i finskt förvaltningsområde.

–Vi har ett årligt samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott och med sverigefinnar där alla berörda nämnder berättar hur de har arbetat med statsbidraget under året och sverigefinnar får komma med synpunkter på verksamheten, säger Nina Klinge-Nygård.

Det är bra att alla målgrupper, förvaltningar, förtroendevalda och nationella minoriteter är med i hela arbetsgången – både i att arbeta fram ett styrdokument och i uppföljningen, menar Milena Kraft.

–En framtagandeprocess och en uppföljning som präglas av delaktighet är också en del av implementeringen.

Tips till andra kommuner och regioner kring uppföljning

• Ta fram specifika åtgärder, insatser eller liknande för arbetet med nationella minoriteter.

• Integrera uppföljningen av nationella minoriteters rättigheter i ordinarie styrsystem.

• Undersök olika sätt att mäta måluppfyllelsen av åtgärder och insatser, till exempel genom indikatorer.

• Samråd med nationella minoriteter är en viktig kvalitativ uppföljning.

KARIN SKOGLUND