Förvaltningarna var med från början

Hur kan man som kommun och region utanför förvaltningsområdena arbeta för att ta fram mål och riktlinjer? Hur får man förvaltningarna och de förtroendevalda i kommunen delaktiga i arbetet?

–Arbetet med nationella minoriteters rättigheter tog fart i Halmstads kommun 2019 i samband med den reviderade lagstiftningen. Det är en bra styrning från lagstiftaren att kommuner och regioner ska ta fram mål och riktlinjer. För oss i Halmstads kommun fick frågorna en annan tyngd när skärpningen av lagen trädde i kraft, säger Karin Back som arbetar som strateg i social hållbarhet i kommunen.

I Halmstads kommun har kommunfullmäktige det övergripande ansvaret för att besluta om styrdokument och kommunstyrelsen ansvarar för att leda arbetet och följa upp dem. Karin Back, som arbetar centralt i kommunen, började arbetet med att ta fram en riktlinje för nationella minoriteters rättigheter på våren 2019 med att träffa en av kommunens jurister. Hon samlade också de förvaltningar som redan jobbade med nationella minoritetsfrågor och de förvaltningar som på annat sätt var berörda. Det var bland annat biblioteken, hemvården som arbetar med äldreomsorg och modersmålsundervisningen med flera.

–Under dialogmötena diskuterade vi vilket ansvar kommunen har utifrån minoritetslagen. Vi analyserade kommunens olika verksamheter för att se vad vi måste utveckla och bli bättre på inom respektive område.

Karin träffade även det berörda utskottet under kommunstyrelsen så att de förtroendevalda var involverade i arbetet redan från början.

Hösten 2019 bjöd kommunen också in till dialogmöten med nationella minoriteter.

–Vi försökte göra ett stort arbete. Jag skickade inbjudan till hela kommunens föreningsregister, la informationen på hemsidan och i sociala medier. Jag kontaktade även församlingar, föreningar och nätverk utanför kommunen för att bjuda in till samråd. På mötet deltog sedan en lokal romsk förening.

När riktlinjen var färdigskriven gick den ut på remiss till kommunens förvaltningar och bolag.

–Vi skickade också riktlinjen på remiss till hela föreningsregistret på nytt och andra kontakter vi hade och la utkastet på kommunens hemsida.

Kommunfullmäktige tog senare beslut om riktlinjen och den skickades ut till alla nämnder och styrelser i Halmstads kommunkoncern.

Även om det var en utmaning att nå minoriteterna kan Karin i efterhand se ett antal viktiga framgångsfaktorer i processen med att fram riktlinjen.

–Det finns en poäng med att ansvaret ligger hos oss på kommunledningsförvaltningen som arbetar under kommunstyrelsen. Det är lättare att nå ut och samla alla förvaltningar då. Det underlättar också med förankringen att alla förvaltningar var med från början, de känner ett ägandeskap och vet vad arbetet handlar om.

Efter beslutet av den färdiga riktlinjen har medvetenheten och kunskapen om nationella minoriteters rättigheter ökat i kommunen.

–Vi arbetar internt med att lyfta fram nationella minoriteters rättigheter i vårt övriga inkluderingsarbete. Bland annat kopplat till kommunfullmäktiges plan för den inkluderande kommunen och genom vårt inkluderingsnätverk med representanter från samtliga förvaltningar och bolag som har fått information om riktlinjen.

Som en kommun utanför något av förvaltningsområdena, och långt ifrån de geografiska områdena som brukar förknippas med de nationella minoriteterna, kan det vara svårt att veta hur man kommer i gång och hur man ska nå minoriteterna. Karin Back menar att riktlinjen är ett första steg i arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Nu kan kommunen arbeta mer målmedvetet med att synliggöra minoriteternas rättigheter, som i sin tur kan skapa en efterfrågan på service på de nationella minoritetsspråken och en dialog med minoriteterna. Till exempel arbetar biblioteken i kommunen mycket för att uppmärksamma de nationella minoriteterna och deras språk. Sedan 2021 flaggar kommunen dessutom på minoriteternas högtidsdagar.

–Vi vill uppmärksamma minoriteternas högtidsdagar, men vi tänker också att vi samtidigt sprider information om minoriteternas rättigheter och visar att kommunen arbetar med frågan.

Tips till andra kommuner utanför förvaltningsområdena

• Involvera berörda förvaltningar från början.

• Informera och involvera politiker i arbetet.

• Sök kontakt med nationella minoriteterna.

• Bjud in till samråd brett, även till föreningar, nätverk med mera utanför kommunens gränser.

• Undersök möjligheterna till samarbete med grannkommuner för samråd med minoriteterna.

• Ta hjälp av en juristkollega i framtagandet av riktlinjen.

KARIN SKOGLUND