Minoritetslagen – en rättighetslagstiftning

Sverige har haft en nationell minoritetspolitik sedan år 2000. Politiken grundar sig på Sveriges internationella åtaganden, främst genom Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Minoritetspolitiken har tre huvudsakliga principer:

• Skydd mot diskriminering och främjande av lika rättigheter
• Rätt till inflytande och delaktighet
• Stärkande av språk och kultur

De nationella minoriteternas rättigheter stärktes 2019 genom förändringar i minoritetslagen. Förändringarna innebar bland annat stärkta rättigheter till äldreomsorg och förskoleverksamhet på minoritetsspråk, samt att kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Minoritetslagen är en rättighetslagstiftning. Den ger nationella minoriteter rättigheter i hela landet och innehåller bestämmelser som handlar om rätten till information, språk och kultur, samt inflytande och delaktighet.

Minoritetslagen innebär skyldigheter för det allmänna. Det innebär att kommuner, regioner och statliga myndigheter behöver uppfylla de krav som lagen ställer oavsett om dessa rättigheter efterfrågas eller inte.

På minoritet.se finns en sammanfattning av de bestämmelser som gäller utanför förvaltningsområdena.

Det finns även en grundutbildning på minoritet.se om lagstiftningen och om nationella minoriteters språk, kulturer och historier.