Region Stockholm går från ad-hoc till systematik
Region Stockholm arbetar för att inflytandearbetet för nationella minoriteter ska gå från tillfälliga lösningar till struktur och systematik och bli en del av ordinarie processer och kvalitetsutveckling.
Arbetet med inflytande var från början inriktat mot den sverigefinska minoriteten eftersom Region Stockholm då bara ingick i förvaltningsområdet för finska. Från och med 2019 ingår regionen även i förvaltningsområdena för meänkieli och samiska.
-Då gjordes försök att vidga arbetet till att inkludera samtliga fem nationella minoriteter. Det hölls samråd men utan formaliserad eller politiskt beslutad struktur, berättar Erika Sjöblom, hållbarhetsstrateg på regionledningskontoret.
För att systematisera och höja kvaliteten på arbetet genomfördes under 2022 en behovsinventering hos de fem nationella minoriteterna. Inventeringen berörde både frågan om vilka av regionens kärnverksamheter som grupperna önskar samråda kring, samt deras behov gällande struktur och intervall för samråden.
Mer konkret innebar det dialog med minoriteterna om deras önskemål om representation från regionens sida vid samråden, om framtagande av mötesagenda, uppföljning och återkoppling av frågor som lyfts, intervall och tidsåtgång för mötena, samt gruppernas inställning till olika samrådsformer, till exempel remisshantering, workshops och fördjupad dialog i olika sakfrågor.
-Vi har fått till oss att det inte är vanligt att planering och utformning av samråd sker genom dialog på detta sätt. Det är något som uppskattades och är värt att lyfta till andra som har samråd med nationella minoriteter, säger Therese Lindman, utredare på hälso-och sjukvårdsförvaltningen.
Utifrån resultaten av behovsinventeringen hos minoriteterna och en intern behovsinventering bland förvaltningar tog regionen sedan fram ett förslag på pilot för samrådsstruktur som förankrades med de nationella minoriteterna.
Under 2023 genomfördes piloten i samarbete mellan flera förvaltningar i form av två samrådsmöten, ett per termin. Därutöver har extrainsatta samverkansmöten genomförts kring specifika frågor. Intervall och tidpunkt för mötena och agenda tas fram i dialog med de nationella minoriteterna.
De personer från nationella minoriteter som deltar vid samrådsmöten arvoderas på samma nivå som förtroendevalda i andra, liknande sammanhang i Region Stockholm. Arvodering gäller ordinarie så väl som extrainsatta samverkansmöten.
Piloten kommer att utvärderas tillsammans med de nationella minoriteterna under 2024 och eventuella justeringar göras. En överenskommelse planeras att beslutas politiskt under 2024.
-En politiskt beslutad överenskommelse för samråd och samverkan ger legitimitet och synlighet till överenskommelsen hos de involverade parterna och skapar förutsättningar för långsiktigt hållbart arbete, säger Erika Sjöblom.
Redan nu, medan piloten pågår, kan de ansvariga se flera positiva effekter. Både intresse och kunskap har ökat. Bland annat har ansvariga tjänstepersoner upplevt ett ökat intresse från de nationella minoriteterna av att samråda och utveckla Region Stockholms verksamheter.
-En annan framgång är att det finns ett större intresse hos medarbetare internt att använda samråd som forum för verksamhetsutveckling, att föra dialog med de nationella minoritetsgrupperna i specifika frågor och att bjuda in de nationella minoritetsgrupperna att medverka vid olika arrangemang, menar Erika Sjöblom.
Ytterligare en effekt av det systematiska arbetet med inflytande är ökad kunskap inom organisationen. Det har skett bland annat genom att information om minoritetslagen har blivit del i den obligatorisk hållbarhetsutbildningen för samtliga medarbetare. Nationella minoriteters rättigheter finns dessutom med i regionens mallar för konsekvensanalyser avseende social hållbarhet och folkhälsa och i mallar i regionens projekt- och programmodell.
Det handlar också om att gå från att se inflytande för nationella minoriteter enbart som ett lagstiftat ansvar till att förstå vilket värde det tillför, för minoriteterna och för verksamheterna.
-Vi är i början av ett långsiktigt arbete där vi försöker kommunicera nyttan och vinsterna med att samråda. När det till exempel gäller hälso- och sjukvård ger samråden en möjlighet för hälso- och sjukvårdsförvaltningen till direktkontakt med delar av befolkningen vilket bidrar till att utföra uppdraget om en jämlik vård, säger Therese Lindman.
När arbetet nu fortsätter utvecklas är målet att samråden ska fungera som en integrerad del av ordinarie verksamhet och att fler förvaltningar vill samarbeta gällande samråden.
-Vi har även påbörjat dialog med Länsstyrelsen om samverkan med både myndigheter och kommunerna i länet, säger Erika Sjöblom.
