Artiklar
Illustratör: Rebecca Elfast

Socialtjänst

Kommunens socialtjänst har ett ansvar att motverka diskriminering, utsatthet och hatbrott. Ansvaret grundas främst i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och i Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen). 

Diskrimineringslagen beskriver förbudet av diskriminering med koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Lagen innehåller bland annat förbud mot diskriminering inom socialtjänsten. 

Minoritetslagen 4 § säger att det offentliga ska främja de nationella minoriteternas förutsättningar att utveckla sin kultur och sitt språk. Det är en skyldighet som kan bli aktuell vid omhändertagandet av barn, i bemötande av kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och i verksamheter som drivs enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunerna ska också informera nationella minoriteter om deras rättigheter. 

Enligt minoritetslagen har enskilda rätt att kommunicera, muntligt eller skriftligt, med förvaltningsmyndigheter på samiska, meänkieli eller finska inom ett förvaltningsområde för språket. Det gäller om en enskild är part i ett ärende som kopplar till socialtjänstlagen. 

Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) nämner inte uttryckligen nationella minoriteter, förutom i bestämmelsen som anger att kommuner ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken inom äldreomsorgen. Trots det har lagen betydelse för att reglera socialtjänstens arbete på sätt som skyddar individens rättigheter, respekt för den enskildes integritet och rätt till självbestämmande. 

Barnkonventionen beskriver att barn som tillhör minoritetsgrupper eller en ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. Artikel 30 gäller alla barn som tillhör en minoritet men blir särskilt viktigt för de barn som placeras i samhällsvård och därmed skiljs från sina föräldrar. Här har socialtjänsten ett särskilt ansvar att ge barnet tillgång till sitt språk, sin kultur och sin identitet. 

Regeringens strategi En långsiktig strategi för romsk inkludering 2012 - 2032 har det övergripande målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Områden så som social omsorg och trygghet och bostad är prioriterade. Målgruppen är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och som är utsatta för diskriminering. Kvinnor och barn är särskilt prioriterade. 

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 

Sidan uppdaterad 2024-11-18