Tornedalsk kultur

Mattradition och kultur

Den tornedalska, kvänska och lantalaisiska kulturen kretsar till stor del kring brödet som under all tid bakats under olika omständigheter med olika innehåll. Rieska-brödet, puolipaksu och puolivahva, finns i många olika sorter och en del hävdar att varje familj har ett eget mer eller mindre hemligt recept. Den rika matkulturen från Tornedalen har gränslöst och ömsesidigt tagit och gett från Sápmi, Finland och Ryssland. Exempel på mat och maträtter är: påskdesserten mämmi (memma), valborgsdrycken sima, den jästa drycken tedricka (ruokajuoma), karjalanpiirakka (karelska piroger), kaffeost, hjortron, långfil, laxsoppa, rökt sik, gravad lax, kangoskakor och mat tillagad utomhus på muurikka. Det saltade och torkade ren- och älgköttet är en blandning av den tornedalska, samiska och finska mattraditionen. Fiske och jakt är en stor del av den tornedalska, kvänska och lantalaisiska kulturen. Fisket är, och har historiskt sett varit, en särskilt viktig del av det ursprungliga kultur- och språkområdets mattradition. Historiskt har fisket varit avgörande som byteshandel för överlevnad i området.

Älven, marken och miljön

Väylä - Älven, är återkommande i det kulturella uttrycket, av, för och om tornedalingar, kväner och lantalaiset. Väylä betyder också farled, till skillnad från finskans ord för älv - joki. Älven, isen och islossningen har en återkommande närvaro i skrift, tal, lyrik, gestaltning på andra sätt, teater, bild och film. Älven har inneburit färdmedel vid flottning av timmer, frakt av järn vid t.ex. Kengis Bruk, näring genom sikhåvning i Kukkokaforsen och också en möjlighet till smuggling - som det också skrivits om i både litteratur och teater. Håvfiskekulturen vid Jylhä/ Kukkolaforsen, nominerades år 2023 till Unescos internationella lista över immateriella kulturarv.

De geografiska områden som förknippas med språkmiljön och ursprungsområdet för meänkieli med varieteter bjuder föga förvånande på berg och dalar, ett skogsrikt område som till stora delar lyses upp av midnattssolen under ett antal veckor under somrarna. I Tornedalen har många byar namn på finska, som också översatts till meänkieli. Dessa namn är ofta kopplade till den natur platsen är knuten till, exempelvis Särkijärvi (Mörtsjö) och Isovaara (Storberget) och så vidare. Ortsnamnen pekar på både tvåspråkigheten som alltid funnits i Tornedalen och även naturens plats i människors liv. I och runt dessa platser med namn efter naturen lever och rör sig människorna. Laxfiske i älven, hjortronplockning på myrarna eller utsiktsplatser på någon av bergstopparna. Väg 99 som går genom Tornedalen har också namnet “Norrskensvägen” vilket också intygar den starka kopplingen till naturen. Norrskenet och midnattssolen brukar också förknippas med bland annat Tornedalen.

Musik, teater, litteratur, film och musik

Tornedalens starka berättartradition återfinns även i lyrik och musik. Hilja Byström (1908-1993) omnämns som Tornedalens första skönlitterära författare, hennes modersmål var tornedalsfinska men hennes böcker är skrivna på svenska. År 1938 skrev William Snell (1896-1980) Tornedalssången på svenska, år 1947 skrev han den tornedalsfinska motsvarigheten. Det produceras samtida litteratur, teater, film, radio, musik, podcasts, tv och film av och om tornedalingar, kväner och lantalaiset på svenska och meänkieli med varieteter. Dragspel, kantele och många andra instrument ryms i den tornedalska, kvänska och lantalaisiska ljudbilden. Idag skapas och produceras operor, operetter, visor, popmusik, reggae, jazz med mera på språket av tornedalska, kvänska och lantalaisiska kompositörer, artister och riksspelmän.

Tornedalsteatern - Tornionlaakson teatteri har utropat sig själv som nationalscen för tornedalingar, kväner och lantalaiset år 2023. Teatern har verksamhet med bas i Pajala, Kiruna, Övertorneå och Haparanda och har funnits sen år 1986. Meänmaa teatteri - Vår teater bildades år 2005 i Övertorneå med styrelsemedlemmar från Sverige och Finland. Inom litteraturen, musiken och scenkonsten kopplad till kulturen är det vanligt att randa (blanda) meänkieli och svenska. Ibland exponeras läsaren för svenska vid sidan av meänkielin, men omfattar också skeenden där båda språken är levande och varvas naturligt i samtalen. I radioprogram, prosa och dikt förekommer randning, där man blandar språken. Tidskriften Meänmaa publicerar många olika typer av texter på meänkieli och svenska. Tornedalingarnas riksförbund, STR-T:s nättidning METaviisi producerar samtidsartiklar på både svenska och meänkieli. En av lokaltidningarna i Tornedalsområdet, Haparandabladet, publicerar trespråkiga artiklar sedan år 1882. Haparandabladet är landets enda trespråkiga dagstidning på svenska, meänkieli och finska.

Media

Meänraatio, Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio (UR) och SVT producerar och distribuerar material på meänkieli och om minoriteten. Det förekommer också föreningsdrivna samt privata initiativ inom film, litteratur, podcasts och andra kulturella uttryck. Kulturskolan i Pajala/ Pajalan kulttuurikoulu blev först i Norrbotten att erbjuda filmskapande i sitt utbud samt att aktivt inkludera meänkieli i filmskapandeprocessen. År 2021 inleddes filmprojektet Meän ääni (våra röster) av den ideella föreningen Kulturens bildningsverksamhet i samarbete med Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner. Det finns ett fåtal tv- och filmproduktionsbolag i Tornedalen år 2023.

Radioprogrammet Finnmix firade år 2023 jubileum efter 35 år som trespråkigt program på svenska, meänkieli och finska. En produktion av Sveriges Radio som sänds regelbundet, nästan varje fredag kl.17.10, från studio i Pajala och Övertorneå. Ibland även live från olika kulturevenemang ute i Norrbotten men främst Tornedalen. Både UR och Sveriges Radio ansvarar för stora delar av ljudet om och av Tornedalen, Malmfälten och andra platser där tornedalingar, kväner och lantalaiset finns. Nya sändningar och nytt material på meänkieli med varieteter produceras för att streamas och distribueras årligen. Idag inordnas utbudet på och om meänkieli, tornedalen och minoriteten i en egen kategori. SVT Meänkielis material finns inom en egen avdelning hos distributören och samtliga produktioner är tillgängliga online på svtplay.se.

Hantverk och kulturevenemang

Hantverket i Tornedalen inkluderar stickning, allmogemålning, gungstolsmakeri, vävning, knivsmide, båtbygge, och andra träsniderier med mycket mera. Den, troligtvis, mest kända vanten i Sverige är Lovikkavanten som år 1892 uppfanns av Erika “Riiga” Aittamaa (1866-1952) som levde och verkade i byn Lovikka i Pajala kommun.

Den 15 juli firas flaggdagen, meänflaku-päivä, också kallad tornedalingarnas dag och den 27 februari firas meänkielidagen. Det finns också ett antal arrangemang som inte syftar till att vara kulturbärare men som ändå blivit det. Exempel på detta är bland annat Pajala marknad, Matarengi marknad och den återkommande Nattfestivalen (European Festival of the Night) i Korpilombolo som arrangeras den 1-13 december. Arrangemangen är ofta tvärkulturella och innehåller litteratur, musik, film, målning, mat och massa andra aktiviteter som leder till möten mellan människor.

Skribent Linnea Huhta. Texten är framtagen i samarbete med redaktionsrådet: Hanna Huppunen, Kerstin Salomonsson och Terje Raattamaa.