Tre dimensioner i Malmö stads arbete mot diskriminering av romer
Malmö stad tar aktiva steg för att bekämpa diskriminering, utsatthet och hatbrott mot den romska minoriteten och för att främja ett inkluderande samhälle. Genom ett arbetssätt med tre dimensioner engagerar sig kommunen för att stärka individ, samhälle och kultur.
Malmö stad har infört ett holistiskt tillvägagångssätt som fokuserar på att angripa utsatthet och diskriminering på olika nivåer.
- Det här är nytt i en nordisk kontext. Vi jobbar individuellt, strukturellt och diskursivt för att nå bäst effekt, säger Mujo Halilovic, enhetschef på Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö.
Strategin betonar vikten av att arbeta på flera nivåer för att skapa bestående förändringar och omfattar:
- Individuell nivå: direkt arbete med individer för att identifiera och angripa specifika behov och utmaningar.
- Strukturell nivå: bygga upp kommunala strukturer som kan bära det minoritetspolitiska uppdraget.
- Diskursiv nivå: att förändra premisserna för hur vi förhåller oss till och talar om varandra, med målsättning om ett erkännande och inkluderande sätt. Det handlar om att initiera samtal om vilka vi som individer och kollektiv har varit, är och kan vara.
För att motverka utsatthet betonar Malmö stad den diskursiva dimensionen som omfattar att omdefiniera samhälleliga normer och hur vi ser på oss själva och varandra. Exempelvis har staden initierat evenemang som reflekterar över historiska orättvisor, såsom minnesstunder för förintelsen av romer, och föreläsningar som utmanar gamla stereotyper.
Staden har sedan 2014 en policy som utvecklades i samråd med representanter från de nationella minoriteterna. Syftet är att säkerställa att Malmö stad lever upp till den särskilda lagstiftningen som fastställer de nationella minoriteternas rättigheter. Policyn ska vid behov kompletteras med särskilda program eller handlingsplaner för respektive nationell minoritetsgrupp. Målet med programmen är att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter utifrån rådande lagstiftning, samt att tydliggöra Malmö stads riktningar kring dessa frågor.
- Vi utvärderar handlingsplanen vart tredje år. Då är uppföljningen en del av revideringen. Handlingsplanen är utformad så vi har övergripande mål för alla förvaltningar i hela staden, sedan delmål och sedan specifika insatser, säger Julia Sällström, planeringssekreterare på Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö.
- Vi följer upp individuellt, strukturellt och diskursivt. Vi utvärderar varje enskild insats, till exempel föreläsningar som vi håller, då får gruppen utvärdera oss direkt, fortsätter Mujo Halilovic.
Stadens unika tillvägagångssätt kännetecknas av samordning och samlokalisering, vilket stärker samarbetet både inom stadsförvaltningen och med externa aktörer som den lokala antidiskrimineringsbyrån och universitetsforskare. Denna integrerade metod underlättar utbyte av kunskap och erfarenheter och förbättrar effektiviteten i stadens arbete mot diskriminering.
- Det är viktigt att de som har en maktposition förstår sin egen historia och sin position. De förstår sig själva bättre om de förstår att de kan lida av historielöshet eller empatilöshet. Vi behöver flera olika perspektiv. Vi måste skapa förutsättningar för samtal, säger Mujo Halilovic.
Viktiga inslag i denna process är regelbundna möten, deltagande i forskningscirklar och aktiva bidrag till mänskliga rättighetsdagar. Stadens arbete med att ständigt utveckla och revidera sina metoder är även centralt för långsiktig framgång.
En av de största utmaningarna för Malmö stad har varit att genomgående integrera åtgärder i alla stadens verksamheter. Genom att samla resurser och funktioner på Romskt informations- och kunskapscenter, har Malmö stad lyckats skapa en organisering av arbetet som säkerställer att alla aspekter av arbetet mot diskriminering och utsatthet hos romer är sammanlänkade och stödjer varandra.
- Det som är unikt för oss är att vi samlar allt under ett och samma tak. Till exempel har vi medborgarkontor här i huset. Vi har en del arbete på den individuella nivån tillsammans med framför allt socialtjänst och skola. Vi har det strukturella arbetet där vi samordnar handlingsplanen och vi har den diskursiva nivån där vi bland annat samverkar mycket med civilsamhället, säger Julia Sällström.
Om Malmö stad skulle ge råd till andra kommuner om något så är det just vikten av att ha en fast plats för möten och utbyten, vilket ger både stabilitet och synlighet till arbetet.
- Att det finns en tillgänglig och fast plats att komma till och inte ett tillfälligt projekt är viktigt. Vi har samarbetat jättemycket med till exempel IRIS-skolan i staden som är en vuxenutbildning för romer. Vi håller även på att bygga upp ett romskt bibliotek i staden nu. Om man är en liten kommun så är det klart att man inte alltid kan ha den typen av stora institutioner, men att försöka hitta befintliga institutioner inom staden som man kan kroka arm med är ett tips. Det är viktigt att det finns långsiktighet och en upplevelse av något permanent menar Mujo Halilovic.
Andra viktiga lärdomar som Malmö stad vill dela med andra kommuner inkluderar vikten av helhetssyn och delaktighet från minoritetsgrupper från start.
- En central lärdom och utgångspunkt är delaktighet. Alltså, om man ska bygga upp ett arbete för nationella minoriteter så behöver man ha delaktighet från minoriteten från början. Att man får möjlighet att faktiskt arbeta fram en ordentlig struktur som inte är så känslig för konjunktur är otroligt värdefullt, menar Julia Sällström.
