Fjärrundervisning nyckel till språket

Skolelever som tillhör någon av de fem nationella minoriteterna har starkare rätt till modersmålsundervisning än andra elever. Det finns till exempel inget krav på att man ska prata språket dagligen eller hemma för att ha rätt till undervisningen.

Men, som ett exempel, en kommun i mellan-Sverige med en enda samisk elev kan sällan ordna en samisktalande lärare.

Därför existerar fjärrundervisning. Lycksele, för att följa det samiska exemplet, är en expert på just detta.

Samuel Lundström, rektor med ansvar bland annat för den samiska fjärrundervisningen, räknar på fingrarna – och det tar en stund.

– Vi säljer samiska till 20 olika kommuner just nu. Vi täcker stora delar av Västerbotten, delar av Norrbotten och Västernorrland, flera kommuner i Mälardalsområdet och en på västkusten. Totalt har vi åtta lärare anställda för detta, berättar Lundström och tillägger:

– Ja, också har vi förstås de egna eleverna som får undervisning samiska, 33 varav 22 på grundskolan.

Lärarna är nyckeln. Lycksele har i dag åtta lärare som deltar i fjärrundervisningen.

Lundström berättar att det stora problemet är rekryteringen. Lärarna ska förstås kunna språket, men de måste också ha kunskaper i pedagogik och gärna vana av digital undervisning.

Och hittar man personal så bör man som kommun bjuda till.

– Vi måste också locka med en anställning som är så attraktiv att de inte hittar något bättre och slutar. Timanställningar är inget vinnande koncept om man vill vara säker på att få behålla sin personal. De flesta av våra fjärrundervisare jobbar heltid.

På många platser är det bara en elev som får samisk fjärrundervisning.

– Vi strävar efter att koppla upp flera skolor parallellt, men det finns svårigheter. Det ska passa schemamässigt och barnen ska i så fall vara i ungefär samma ålder. Dessutom måste de prata samma samiska.

Undervisningen i just samiskan kompliceras av att det finns flera dialekter, eller varieteter, som inte är kompatibla.

Från Lycksele undervisar man i tre av dessa.

– Vi har tre lärare i vardera sydsamiska och umesamiska samt två i nordsamiska. Att vi undervisar i just umesamiska är ju spännande i och med att det är ett av de mer hotade samiska språken. Där finns det inga läromedel. Det skapar vi själva.

Lycksele började sälja fjärrundervisning redan 2012.

Saara Hermansson är en av lärarna.

Hon bor 20 mil från Lycksele och jobbar uteslutande med fjärrelever.

– Det är en fördel att jag kan sitta var jag vill när jag undervisar. Jag har faktiskt haft mina klasser med till både London och Oslo, säger Hermansson.

Hon jobbar heltid och värvades för runt fem år sedan efter ett tips från en annan lärare.

Hermansson pratade inte samiska hemma som barn, men har lärt sig på senare tid, bland annat på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.

– Nu pratar jag förstås flytande och man kan nog säga att jobbet gjort att jag helt fått tillbaka mitt språk.

I år fjärrundervisar Hermansson i nio kommuner, för det mesta från bostaden norr om Skellefteå. Antalet elever har pendlat mellan 15 och 30.

Vad skiljer en bra lektion från en dålig?

– Det behövs engagerade personer på plats, alltså handledare, och det behövs engagerade föräldrar. Är föräldrarna motiverade så blir barnen också det.

– Utmaningen är schemaläggningen. Har man en lektion för mindre barn klockan fyra på eftermiddagen så är det vissa som inte orkar. I min drömvärld skulle fjärrlektionerna läggas in i det ordinarie schemat på dagtid, säger Hermansson.

Fjärrundervisning ska inte förväxlas med distansundervisning.

Likheten mellan de två är att lärare och elever sitter på olika platser under lektionen. Skillnaden är att fjärrundervisning sker i realtid. Man kan som elev alltså prata med sin lärare.

Skolverket har på sin hemsida skapat en guide för hur man bäst lyckas i sin fjärrundervisning, både som leverantör och som mottagare.

Tipsen är många och vissa kan upplevas ganska självklara, som att det måste finnas bra uppkoppling.

Men man tipsar också om vikten av att inte ha för stora grupper. Ju mindre elevgrupper, desto bättre interaktivitet med läraren.

Skolverket betonar också att man inte ska mixa åldrar alltför mycket. Yngre behöver mer stöd än äldre. Även lokalerna spelar roll för undervisningen. Avskärmning och bra ljuddämpning ger lägre ljudnivå och därmed bättre lektioner.

Det är också viktigt att läraren inte bara har kunskap i språket, utan också att han eller hon har digital erfarenhet. Om läraren fumlar med det tekniska försvinner fokus.

Här kommer handledarens roll in. Handledaren är en person som finns med eleverna i klassrummet. Självklart är det bättre för eleverna om handledaren kan språket, men det är inte det viktigaste. Den personen förväntas i stället först få eleverna från korridor till klassrum och sedan snabbt lösa teknikstrul.

I en rapport från Skolverket 2017 intervjuades rektorer om fjärrundervisning.

Underlaget var lågt men resultatet visade då att handledarens överlägset viktigaste roll var att vara till hjälp om tekniken strular. Att personen inte kunde pedagogik och kanske inte var med hela lektionen var inte alls lika viktigt.

Två andra kommuner som har stor verksamhet inom fjärrundervisning är Övertorneå och Uppsala, båda inom finska och meänkieli.

Övertorneå har för fjärrlektionerna två lärare som undervisar runt 50 elever i sju kommuner.

Cecilia Goman är en av dem. Hon är inne på femte året och har elever i årskurserna sex till nio.

Hon förklarar att det är uppstyrt i klassrummet.

Det finns alltid handledare i klassrummet och hon betonar hur viktigt samarbetet med dessa är. De vet innan vad som ska hända under lektionen. Alla eleverna i klassrummet har en egen dator, alla har hörlurar och alla har kameran på.

– Det är omöjligt att ha fjärrundervisning på storskärm, inte minst när man som jag har upp till 18 elever samtidigt. Vissa vågar inte ta plats och det finns större risk för att det blir stökigt, förklarar Goman.

När Goman började fick hon själv pröva sig fram. På den resan har hon kommit fram till att tjänsten Zoom är bäst just nu. Den, säger hon, är lättare att sköta och laggar mindre än andra. 

– En fjärrlektion kräver mer än en klassrumslektion. Det finns till exempel inga möjligheter att hämta saker om jag glömt ta med något. Det är också mer efterarbete. Jag har till exempel ett uppföljningssystem där jag kan se hur mycket olika elever kommit till tals, säger Goman.

Är fjärrlektioner bättre eller sämre än klassrumslektioner?

– Det blir i alla fall inte sämre med fjärrundervisning. Jag ser alla elever samtidigt på min skärm. Vi har också kontakt i chatten, antingen gruppvis eller individuellt. Jag ser direkt om någon halkar efter. Och om jag gett en uppgift så delar jag inte ut facit förrän alla svarat. Handledarna ser samtidigt så att ingen översätter med sin telefon. Jag tycker att eleverna gör framsteg och att vi lärare har bra koll, säger Goman.

Uppsala beskriver sig som en av pionjärerna inom fjärrundervisning. Nu säljer kommunen minoritetsspråksundervisning till tre kommuner, men har å andra sidan fjärrundervisning i ytterligare cirka tio språk, från polska till tigrinja (talas i Eritrea och Etiopien).

Där tillämpas Uppsalamodellen, en pedagogik som utvecklats i samarbete med Uppsala universitet. Uppsalamodellen finns också som kurs på universitetet. Modellen bygger bland annat på tematisk undervisning.

Camilla Hollmén är biträdande chef vid enheten för flerspråkighet på Uppsala kommun. Hon säger att det måste finnas teknisk back-up på tektionerna. Hon säger också att det allra viktigaste för en bra fjärrlektion är läraren..

–De måste ha pedagogisk kunskap och det är viktigt att de kompetensutvecklas, säger Hollmén.

ANDERS BOSTRÖM