Forskarnätverk bygger broar

 – Evenemanget blev en stor succé. Det uppstod diskussioner om pågående akademiska och politiska debatter, såsom det historiska förhållandet mellan romer och judiska offer för nazismen, säger Pavel Brunssen, postdoktoral forskare vid Institutet för nutida historia och gästföreläsare i kritiska romska studier vid Södertörns högskola.

Det var i början på december som den akademiska invigningskonferensen ägde rum på Södertörns högskola, med syftet att förbättra forskningsinfrastrukturen och samarbetet mellan forskare inom området Antigysyism vid olika universitet i Sverige och internationellt.

Jan Selling, docent och ämnessamordnare för kritiska romska studier, anordnade konferensen tillsammans med Dr. Pavel Brunssen. Konferensen anordnades i samarbete med Samtidshistoriska institutet.

Jan Selling berättar bakgrunden till det nya forskarnätverket Institutionen Swedish Network for Antigypsyism Research and Critical Romani Studies (SACROS):

– Kritiska romska studier är internationellt utspritt på internationella forskare och på enskilda institutioner. I Sverige är jag ensam nu på Södertörns Högskola, det enda sättet att komma framåt är att samarbeta, därför startas forskarnätverket SACROS. 

Under den två dagar långa konferensen presenterade flera forskare sina arbeten och diskuterade i panelsamtal.  Dr. Karola Fings, historiker vid Research Centre on Antigypsyism vid historiska institutionen vid Heidelbergs universitet, berättade om projektet Encyclopaedia of the Nazi Genocide of the Sinti and Roma in Europe som hon själv initierat och arbetat på tillsammans med flera andra. Tanken är att skapa ett uppslagsverk med fokus på romer i Förintelsen tillgängligt för alla.

– Konferens höll hög nivå, ny forskning presenterades och det var många viktiga institutioner som var med på plats: Heidelberg Univeristy, Stanford University och Stockholms universitet. Romska akademiker var också med vilket visar att det finns en väldig tyngd bland romska akademiker, säger Jan Selling.

Pavel Brunssen gläds att så många internationella forskare tackat ja till inbjudan och bidragit till debatterna under och kring konferensen.

– Jag är övertygad om att vi har främjat ett starkare nätverk och även byggt en bro mellan antiziganistisk forskning och kritiska romska studier och jag ser fram emot att se vad vi alla ska göra med det. Slutligen är jag också glad över att bredda diskussionerna - vi hade ett starkt fokus på nazismens period på denna konferens, säger Pavel Brunssen och fortsätter:

– Vi hade också betydande diskussioner om forskning och minneskultur: Hur känner vi igen och minns grymheterna i nuet och vad betyder det för vår framtid? Slutligen sammanförde evenemanget forskare från forskningen om antiziganism och kritiska romanistudier: två relaterade perspektiv på att studera antiziganism, som dock också har teoretiska och metodologiska skillnader. 

En av konferensens hedersgäster, professor Ian Hancock, är en av de främsta bidragsgivarna inom området romska studier och den första internationellt kända, akademiska och intellektuella romska rösten. Han är en av de mest framstående forskarna inom ämnet: romer under Förintelsen.

– Vi kan inte, och får inte, fortsätta att vara tysta, eller ska vi fortsätta vara tysta och till och med förneka vår identitet och låta andra förneka den åt oss? Vi måste förstå och veta att vad som förenar oss är mer än vad som skiljer oss åt, men det vet vi inte om vi inte känner till vår historia, säger Ian Hancock avslutningsvis och understryker att romer inte ska vara rädda att förlora sin romska identitet bara för att de utbildar sig.

– Jag pushar och pushar för utbildning, säger Ian Hancock och avrundar sitt framförande.

Konferensen avslutades med utställningen Z+46 som invigdes i Mångkulturellt centrum i Fittja där unga romer berättade vad antiziganism betyder för dem genom olika konstformer.

LEONARDA ARCIDIACONO