Artiklar
Romernas nationaldag - 50 år i år
Den 8 april firar romerna sin nationaldag – i år är det 50 jämnt som gäller. Det blir publikmässigt nedtonat, förstås, men ändå med gott om inslag under hela dagen och med event på flera platser i landet.
Internationella Romadagen, som den heter, är i Sverige till stora delar förinspelad och digital.
- Vi hade önskat och siktat på ett internationellt storkalas, men covid sätter stopp så vi gör det näst bästa, summerar Fred Taikon, ordförande i föreningen È Romani Glinda.
Taikon kommer själv att hålla tal när den romska flaggan hissas på Stadshuset i Stockholm.
Vad betyder flagghissningen den 8 april?
- Det är ett steg framåt att den hissas utanför offentliga byggnader. Det är en högtidsdag som är jätteviktig för oss romer. Nu finns det en möjlighet att göra sin röst hörd på ett politiskt plan, säger Taikon och tillägger:
- Det är ett steg framåt att den hissas utanför offentliga byggnader. Det är en högtidsdag som är jätteviktig för oss romer. Nu finns det en möjlighet att göra sin röst hörd på ett politiskt plan, säger Taikon och tillägger:
_ Den 8 april får vi möjlighet till det fria ordet.
Vad är viktigast just nu?
- Den mest aktuella frågan handlar om att vi vill att romer ska få en framträdande roll i Förintelsemuseet. Dokumentationen av romer under förintelsen är dessvärre blygsam, säger Taikon.
Att romernas internationella dag, nationaldag om man så vill, infaller just den 8 april hänger ihop med att det var datumet för den första romska kongressen, i London 1971.
Romer är splittrade och saknar land, men 1971 enades man om bland annat flaggan, som då fick sitt hjul. Nationalhymnen (Gelem, gelem) antogs också och man enades också om att begrava z-ordet och ersätta det med ”rom”.
Romadagen firas i ett 40-tal länder.
Fred Taikon konstaterar att covid satt käppar i hjulen kring firandet:
- Det finns ett sug att träffas och vi är väldigt festbenägna, men vi hoppas kunna ta igen det vi missar senare.
Programmet i Stockholm börjar redan klockan åtta på morgonen och alla inbjuds att skicka in korta videohälsningar som publiceras på Facebook.
Vid lunchtid visas ett program från Rinkeby. Biblioteket där blev i början av året en av 17 romska läsambassader. Syftet var att stötta läsfrämjande verksamheter.
Från den ambassaden utlovas musik och samtal. Dessutom finns ett spoken word-uppträdande. Det är ett slags förberedd variant av poetry slam.
Stefan Löfven och kultur- och demokratiminister Amanda Lind medverkar också från Stockholmsfirandet.
Malmö har ett eget firande som inte är helt digitalt.
Malmö konsthall öppnade i slutet av mars för publik igen och visar påpassligt en utställning med runt 140 verk, teckningar och målningar, av Ceija Stojka, som minoritet.se rapporterat om.
Stojka växte upp i Österrike men greps av nazister och skickades till koncentrationsläger.
Men hon överlevde tre läger och har i konsten berättat om sina upplevelser.
Man kommer också att spela upp sånger som Stojka spelade in innan hon avled 2013.
- Vissa delar är förinspelade, annat är live. Men allt sänds på Facebook, berättar Olga Friberg Jonsson på romskt kunskaps- och informationscenter i Malmö.
Flera andra kommuner uppmärksammar den 8 april och samtliga vi kontaktat beklagar att det är bantade program i år.
Här följer tre tips:
Uppsala kommun spelar in videohälsningar och publicerar dessutom en länksamling till andra kommuners aktiviteter.
Strängnäs kommun har spelat in musik som kommer att läggas upp och man har också gjort korta intervjuer kring romer och varför den 8 april är viktigt.
Ett steg längre, men på samma tema, tar man i Borås.
Där kommer två personer från kommunen i Sveriges Radios P4 att berätta om romer och resande innan man svarar på frågor i ett slags telefonväkteri.
Det är ett nytt grepp för i år.
- Det kan bli både bra och dåligt och kanske kommer det någon konstig fråga. Målet är att bryta fördomar med kunskap, säger Robert Simonovic, samordnare för romsk inkludering i Borås kommun.
ANDERS BOSTRÖM
