Satsa på sverigefinska artister, uppmanar den finske dansbandskungen
Dansbandsmusik kan berätta en historia som berör. Det vet mannen bakom nästan 400 finska schlagerlåtar. Juhani ”Jussi” Hakopuro från Lilla Edet har medverkat som kompositör, producent och arrangör till hundratals låtar som spelas både i Sverige och Finland.
– Receptet på en bra schlagerlåt är följande: En bra text berättar en hel historia, från början till slut. Men i ett par minuters låt går det inte att tjata, utan man måste fokusera på det väsentliga, sammanfattar han.
Det är även viktigt med att texten går att sjunga, och att rimmen fungerar rytmiskt.
– När jag skapar en ny låt så gör jag det genom att sjunga, inte genom att spela. Då upptäcker man bättre vad som är sångbart, till skillnad från att man skapar med keyboard eller gitarr, berättar han.
Om man i Finland kröner en tangodrottning och -konung varje år skulle man i det sverigefinska sammanhanget väl kunna säga att Juhani Hakopuro är dansbandskungen. Okrönt, än så länge. Medan artisterna syns, det gör inte den som arbetar i sin studio och får melodierna att klinga.
Hakopuro har levt hela sitt liv med musiken. Allt började när han var 15 år och familjemedlemmar upptäckte ABF:s studiecirkel om att spela keyboard. Familjemedlemmarna slutade, han blev kvar.
Hei hei suomalainen blev den första av Hakopuros låtar som blev inspelad i Finland då den legendariske finske schlagersångaren Erkki Junkkarinen inkluderade den på sin skiva 1996. Junkkarinen – med över 350 inspelningar inklusive Nuoruusmuistoja, Kappale kauneinta Suomea och Vladimir Vygotskis Ystävän laulu – hade Hakopuro lärt känna i Sverige på några av hans turnéer.
Sedan rullade det på. Bland Hakopuros mest kända låtar är Etsin (2013) och Kosketit mun sydäntäni (2012). Han har samarbetat med artister som tangodrottningen 2019 Pirita Niemenmaa, Danny, Esko Rahkonen, Tarja Lunnas och T.T. Purontaka.
Samarbeten med sverigefinska textförfattare har varit viktiga, som med Simo Vedenpää, som numera är bosatt i Finland. Vedenpää och Hakopuro delade en tragisk erfarenhet då bägge förlorat sin storebror. Det berättar låten Isoveli om.
– En gång ringde jag Simo och sa att du har 15 minuter på dig att skicka mig en låttext. Och det kom en fax! Då sa han att jag och min kompis hade 15 minuter på oss att göra musiken. Så det blev en 30-minuterslåt, minns Hakopuro – men han minns inte riktigt vilken låt det var, för att det var så många som skapades.
Just nu samarbetar Hakopuro bland andra med Turkka Malis son Magnus Mali med nya låttexter.
Sedan tio år tillbaka har Hakopuro också utvecklat en julsångstradition. Årets jullåt 2024, med text av Janne Ahola, handlar om krigsbarn, som har återigen varit ett aktuellt samtalsämne under året i Sverige.
– Texten fanns sedan tidigare, nu fick den bara en julig skrud, säger Hakopuro.
Dansbanekulturen har varit viktigt för finnar i Sverige, vilket även dokumenterats av den finske professorn Pekka Suutari i hans avhandling Götajoen jenkka (2000).
Särskilt viktigt för schlagertraditionen var musikprogrammet Musalista som startades i Sisuradio (numera Sveriges Radio Finska) 1994 och lades ner 2020. Hakopuros låtar var ett vanligt förekommande inslag i musikprogrammet.
Låtskrivarna – många sådana bland sverigefinnar – började skicka texter till honom och han, som den samlare han är, har sparat dem alla.
Nu känner Hakopuro oro för musikscenen. Kanalerna att få ut ny sverigefinsk musik är få. Dansbaneevenemangen har fortfarande inte återhämtat sig efter pandemin.
– Nästan alla restauranger i Göteborg har slutat arrangera danskvällar, och aktiviteterna ligger på väldigt få föreningars axlar. Ofta ersätts de dessutom med karaokekvällar, som kostar mindre.
Nu när statsbidragen för förvaltningskommuner och regioner minskar borde man ännu noggrannare tänka vad man ska satsa på, menar Hakopuro.
– Att satsa på lokala sverigefinska artister istället för att importera finska musiker skulle vara en viktig kultursatsning för det inhemska musik- och kulturlivet, betonar han.
MAARIT JAAKKOLA
