Ny utställning om svenskjudiska fotografen Anna Riwkin

–Anna Riwkin är mest känd för sina skildringar av romskt och samiskt liv och för sina fotoböcker om barn och reportageböcker, men inte lika känd för sina bilder av svensktjudiskt liv, berättar Marcus Rist, pedagogiskt ansvarig på Judiska museet.

Just den bortglömda svenskjudiska bildskatten ville Judiska museet ta fasta på och lyfta fram i den nya utställningen som berättar om både privatpersonen och fotografen Anna Riwkin. Fotona kommer från museets egna samlingar, judiska församlingens arkiv, och omfattar privata fotografier som inte har visats förr.

–Bland materialet vi fann fanns bland annat privata gästböcker, brev och fotoalbum. Det är ett stort material och mycket fick väljas bort. Vi ville komma nära Anna, vem hon var och hur det var att etablera sig i Sverige. Hon fotograferade i många länder där hon valde att skildra mångfalden. Vi vill visa hennes liv och konstnärskap och vad hon har åstadkommit, berättar Andreas Schein, intendent och curator för utställningen.

Så vem var Anna Riwkin? 1915 kom hon till Sverige, 7 år gammal med sin familj från dåvarande Tsarryssland. Hon ville egentligen bli balettdansös, men kom in på fotografi. Den tidiga karriären tog form i Annas första egna fotoateljé på Bellmansgatan på Söder i Stockholm. Idag är hon är en av Sveriges mest välkända fotografer med en verksamhet som sträcker sig över fyra världsdelar och lika många decennier. Hon fotograferade bland annat svenska kulturpersonligheter, arbetade med Astrid Lindgren och skildrade det som idag är dagens Israel.

I år uppmärksammas 250 år av judiskt liv i Sverige av Judiska museet och andra myndigheter och institutioner och Anna Riwkin passar så väl in i 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige, menar Andreas Schein.

–Anna Riwkin skildrade det svenskjudiska livet och hon var själv en del av det, samtidigt vill vi också berätta den här fantastiska kvinnohistorien. Hon var både typisk och atypisk för dåtidens judiska liv i Stockholm. Hon slog igenom som kvinna i en mansdominerad bransch – det hon gjorde är unikt. Men omständigheterna kring familjens invandring och etablering i Sverige delade hon med många andra judar från Östeuropa vid den här tiden, som bland annat hade svårt att få svenskt medborgarskap.

Ett av utställningsrummen är tillägnat privatpersonen Anna Riwkin. Här finns privata familjebilder och självporträtt.

–Här ser vi bilder från Annas privata fotoalbum, det är från hennes giftermål i Wien med sin man journalisten Daniel Brick som grundade Judisk Krönika, en av de äldsta kulturtidskrifterna i Sverige.

Andreas Schein berättar att Annas och Daniels karriärer gick hand i hand. De samarbetade med varandra, hon fotade till Judisk krönika och han skrev texter till hennes fotoböcker.

I det andra utställningsrummet får man bekanta sig med fotografen Anna Riwkin som började sin karriär med att fotografera dans och teater. Därefter blev det reportagefotografi. Hon reste bland annat till Sápmi och fotograferade till böckerna ”Renarna visar vägen” (1942) och ”Vandrande by” (1950) och hon levde tillsammans med och följde den romska familjen Taikon under flera år på 1950-talet. Hennes mest kända fotobok för barn är ”Elle Kari” från 1951 om en samisk flicka. Totalt fotograferade hon 19 barnböcker om barn i världen. ”Elle Kari” gavs ut på nytt för fyra år sedan på bland annat lulesamiska och nordsamiska.

Har något överraskat dig i arbetet med utställningen?

–Rikedomen som finns i materialet, jag har förstått vilken skatt och glädje det är. Alla aspekter hon tog hänsyn till, hennes fokus på barn, på utsatta, på minoriteter och engagemanget för det judiska. Vi fann bilder vi inte hade en aning om – ingen har som hon fångat den svenskjudiska historien i samma mängd och omfattning, säger Andreas Schein.

De svensk-judiska fotona skildrar bland annat judisk flyktingverksamhet i Sverige, Kibbutzen i Falun och judiska högtider och traditioner. Ett av fotona är från Valhallavägen 104 som var paret Riwkin-Bricks sista adress. Våningen under startade de ”Institutet för judisk kulturupplysning” för att sprida kunskap om judendom och för att motverka antisemitism. Institutet blev en viktig mötesplats som samlade flera judiska föreningar.

–Hon gjorde en riktig pionjärinsats för det judiska Stockholm.

Utställningens sista foton är två små privata foton i färg. På ena baksidan står det ”Anna fryser”. Anna Riwkin var då sjuk i magcancer och dog kort därefter år 1970.

KARIN SKOGLUND