Kurs om Tornedalen gav mersmak
-För att förstå samtiden och finna en väg framåt behöver man kunna sin historia, säger kursdeltagaren Mikael Westerberg.
En bred introduktionskurs med förutsättningar för kursdeltagarna att förkovra sig. Kursupplägget har uppmuntrat till flertalet gruppsamtal och ventilationer samt reflektioner kring de olika teman som berörts. Kursdeltagaren Hannah Rane, 31, bor i Stockholm. Hon har tagit initiativ till kursdeltagarnas fortsatta organisering även efter kursen och har med stort intresse deltagit vid samtliga kurstillfällen.
– Jag ville lära mig mer om min kultur och min historia efter att jag genom ett dna-test fått reda på att jag är 70 % tornedaling och 30 % finländsk. Jag hade aldrig hört talas om tornedalingar innan det ögonblicket.
Hannah utforskar sitt arv och sin koppling till Yrttivaara och hon vill lära sig mer om ramsor för blodstämning och överlag mer om traditionella läkeväxter. De är sådana typiska kunskaper som förts vidare från generation till generation.
Det blir också tydligt att flera av dem deltagande söker svar i relation till den tornedalska folktron. Kursmaterialet har omfattat varierad läsning av såväl litteratur som regeringsdokument, men även radioprogram och material i rörlig bild. Oftast deltog gästföreläsare tillsammans med kursledarna Daniel Fjellborg eller Anders Alapää. Charlotte Kalla och Helena Lassi var två gästföreläsare som berättade ur eget perspektiv om hur det var att vara ung i Tornedalen på 00-talet och deltagarna fick också tillfälle att ställa frågor till föreläsarna.
Övriga teman inkluderade bland annat den tornedalska matkulturen, historia, meänkieli, aktivism, kyrkohistoria och flera personliga aspekter som kursdeltagarna själva önskat prata om och utreda vidare tillsammans. Professor emeritus i historia, Lars Elenius, var en av gästföreläsarna som höll i en kursträff med fokus på Tornedalen från 800-talet till 1700-talet.
Mikael Westerberg, 34, deltidsboende i Juoksengi och Stockholm. Han är en kursdeltagare med stort intresse för historia och byggnadshistoria, och reflekterar kring de 18 veckor som gått.
– Några viktiga saker som tas upp på kursen är att det omöjligt går att säga vem som gjorde upp en eld under järnåldern, att både tornedalingar och samer har en lång tradition av renskötsel samt att motsättningar mellan samer och tornedalingar är en sentida konstruktion som man kan beskylla staten för.
Utöver de historiska inslagen fick Mikael också mersmak gällande den speciella tornedalska matkulturen. En av kursträffarna gästades av matinspiratören Per Huuva som också inkluderade inslag om seder och bruk avseende mathushållning. Mikael anmälde sig därför även till kursen traditionellt tornedalskt mathantverk som också anordnats i Tornedalens folkhögskolas regi under hösten med fortsättning efter årsskiftet.
Tornedalens folkhögskola kan föreslås dra sitt strå till stacken. Speciellt gällande kunskapsspridning och svarar även på det intresse som uttrycks från allmänheten om att lära sig mer om det tornedalska, kvänska och lantalaisiska.
– Vi planerar en öppen seminarieserie under våren på två-tre allmänna träffar som är öppna för alla som vill vara med, avslöjar kursledare Daniel Fjellborg.
Däremot finns ingen fördjupningskurs planerad efter denna kurs om Tornedalen i historia och nutid, men Tornedalens Folkhögskola välkomnar ständigt förslag på vad framtida kurser skulle kunna handla om.
LINNEA HUHTA
