Konferens för minoritetsspråk och revitalisering
Södertörns Högskola och Institutet för språk och folkminnen (ISOF), anordnade i slutet av november en konferens med revitalisering av minoritetsspråk i fokus. Olika föreläsare, som aktivt arbetar med språkrevitalisering för de nationella minoritetsspråken, var på plats.
Isof och Södertörns högskola har båda särskilda regeringsuppdrag om revitalisering av de nationella minoritetsspråken. För att synliggöra både erfarenheter och forskning och för att möjliggöra problematisering av revitalisering som begrepp, anordnades konferensen på Södertörns Högskola i november 2024.
Revitaliseringsexperten Leena Huss, som också är professor emerita i finska och en av redaktörerna och författarna till boken: The Routledge Handbook of Language Revitalization, berättade bland annat om språkrevitaliseringens positiva synergieffekter.
– Om man utgår från ett minoritets- eller urfolksperspektiv, upptäcker man andra sätt att motivera och definiera vad revitalisering är för något. Man kan se revitalisering som motsats till tvångsassimilation eller kolonisering, något som stärker identiteten och som bidrar till egenmakt och som även stärker den lokala samordningen, och ger hälsa samt välbefinnande, säger Leena Huss och fortsätter:
– Detta har man oftast inte tagit upp tidigare när det diskuterats revitalisering av språk. Det finns så mycket mer än bara att ta tillbaka ett språk. Det är så mycket mer som hör till.
Och hur vet man att man lyckats med revitaliseringen? Det är inte lätt att mäta eventuell framgång, menar Leena Huss.
– Många undrar hur man vet att revitalisering lyckas, men det finns ingen språkstatistik i Sverige, de trubbiga instrumenten som finns är att vi till exempel försöker ta reda på hur många barn som deltar i modersmålsundervisningen i skolan eller om många lånar böcker på minoritetsspråk på biblioteket, säger hon och fortsätter:
– Det är svårt att mäta om känslan av egenmakt ökar, och om välbefinnandet ökar, samt om lokalsamhällena och sammanhållningen stärks och även om andra faktorer stärks när språken revitaliseras. Det är bara talarna själva som kan svara på den frågan.
Leena Huss understryker att språkliga rättigheter ingår som en del av de mänskliga rättigheterna, och hon menar att eftersom minoritetsspråken är hotade så måste det tas ansvar för revitaliseringen om de språkliga rättigheterna ska kunna förverkligas.
– Staten, kommuner, regioner och andra myndigheter samt civilsamhället har ett ansvar att dessa språk ska leva vidare men det är även ett jätteansvar för minoriteterna och urfolken själva, för det måste ju finnas de som tar till sig språket och använder språket och för språket vidare till nästa generation. Utan dem finns ingen revitalisering, säger Leena Huss.
Ett av revitaliseringsprojekten som presenterades på konferensen presenterades av Sebastian Björkman, verksamhetsledare på Sameföreningen i Stockholm. Sebastian Björkman är övertygad om att spårkurser som är både roliga och välkomnande kan hjälpa mot språkspärrar och skam, som han menar inte alls är ovanligt i sammanhanget.
– Det är många som har tappat sitt samiska språk, vilket lett till en stark språkskam hos människor som vill börja lära sig språket. Vi i Sameföreningen vill vara en dörröppnare för alla, och få dem att våga smaka på orden och språket.
Sebastian Björkman berättar vidare att Sameföreningen i Stockholm lägger stor vikt vid att skapa en välkomnande atmosfär och erbjuder flera olika sorters kurser, som ska passa olika sorters personer. Sameföreningen håller i digitala men också fysiska kurser, och i språkbad samt språk-café där deltagarna har möjlighet att prova-på språket.
– Det behöver finnas lätta ingångar till det nya språket, och vara roligt, då kan deltagarna ta till sig språket, därför har vi skapat kurser som är mer praktiska än grammatiska. Vi har sjungit, slöjdat, lagat mat och bakat när vi haft språkbad, vilket det gör det mer spännande och roligt för deltagarna.
– Att leka fram orden är vad vi tror på, för att slippa språkspärrar och känslan av att man inte kan - alla kan lära sig samiska. Och vi vill att deltagarna ska känna att det här språket är för dem, inte för någon annan. Här lär deltagarna sig språket för sin egen skull, inte för att få ett betyg, säger Sebastian Björkman och fortsätter:
– Språkkurserna bidrar ofta till att deltagarna kommer i kontakt med sitt samiska arv och hittar till sin egna samiska identitet. Att våga utforska sin samiska identitet, som man kanske varit rädd att uttala för någon alls och att få tillgängliggöra sig en samisk identitet genom det samiska språket är viktigt, säger Sebastian Björkman.
LEONARDA ARCIDIACONO
