Hon fick È Romani Glindas hederspris
Författaren Gunilla Lundgren har i år fått den romska tidskriften É Romani Glindas hederspris för sitt långvariga arbete med och för romer, främst romska barn.
– Jag är väldigt tacksam för priset och den fina formuleringen, och just att priset kommer från romer, säger hon.
”Gunilla Lundgren får detta hederpris för att hon oförtrutet arbetat vidare med en dröm om att alla romer en dag ska ha samma rättigheter som alla andra”, sägs det vidare i motiveringen av priset.
Ett tjugotal böcker med och om romer har det hunnit bli. Men hon hade inga författardrömmar från början och ofta har det varit barn som uppmuntrat henne att skriva.
I slutet av 1960-talet kom en grupp statslösa romska barn från en kåkstad i Spanien till Rinkeby i Stockholm. Alla blev elever i Gunilla Lundgrens klass i förorten där hon arbetade som speciallärare. Det gav hennes liv en ny riktning.
– Jag hade läst Paolo Freires bok Pedagogik för förtryckta, en bok som var oerhört viktig i mitt liv. Jag ville att de romska barnen skulle integreras och klara sig själva, och det gällde att hitta ett sätt. Freires metod innebar att människor skulle skriva och arbeta tillsammans i respekt för varandra.
Det tog Gunilla Lundgren fasta på. Efter fyra år kom ”Maritza, en zigenarflicka” ut (1972). Den skrevs tillsammans med tre romska tonårsflickorna Nina Taikon, Zenia och Gina Tan Mercowic.
I sitt arbete med boken reste Gunilla Lundgren mycket, hon lärde sig förstå romska och sökte upp släktingar till barnen som hon intervjuade.
Flickorna blev vänner för livet och Gunilla är vän och gudmor till flera av deras barn och barnbarn. I Paolo Freires anda kom hon med tiden att arbeta med nya bokprojekt tillsammans med barn och barnbarn.
Ett syfte har varit att stärka barnens självkänsla och stolthet över sitt romska arv.
– Det händer så mycket positivt med barnen i skrivandet och skapandet som när lilla Alex Kruszewska stolt berättar för sin lärare att han är med och skriver en bok för att han är rom.
På Askebyskolan i Rinkeby har hon arbetat i många år med skrivarverkstaden Le Glatenge Pen Club - De romska barnens skrivarklubb. Femton barn i olika åldrar har deltagit. 2016 kom ”Askungen i Rinkeby” ut, där barnen tillsammans med Gunilla Lundgren bearbetat den gamla folksagan.
– När jag har formulerat och läst upp texten, kommer både de små och stora barnen med invändningar. Barnen pratar olika varieteter och det blir jättespännande språkliga samtal.
Askungen har blivit en vanlig romsk tjej och speglar vardagen idag för romska barn i Rinkeby. Istället för två systrar har Askungen två styvbröder som får göra allt, gå på disco och spela fotboll. Askungen ska främst ta hand om hemmet, men hon vill spela fotboll som sina bröder.
Inkomster från böcker som Gunilla Lundgren skriver tillsammans med romer går till ett alldeles nystartat bibliotek för romska barn i Bukarest.
– De svenska barnen brevväxlar med barnen i Rumänien. Det värmer och ger romska barn hopp, även i Sverige.
En fortsättning på Askungen i Rinkeby kommer ut i början av 2018. Den kommer att heta Daniels dag och handlar om Askungens lillebror. En tredje bok och sista bok i serien kommer att berätta om påsken som är en stor högtid i romska hem.
Gunilla Lundgren har även skrivit vuxenlitteratur, bland annat om om Sofia Taikon, som kom till Sverige med de vita bussarna efter en tid i koncentrationslägret i Auschwitz. Titeln är Sofia Z-4515 och syftar på fångnumret som tatuerades på hennes arm. I boken Utan hus utan grav har hon samlat romska sånger och dikter, flertalet med en parallell text på romska och svenska.
ROLAND ASPLUND
