Efter sjunde oktober – judar i Sverige funderar på att lämna landet

Det har lett till att många har den senaste tiden diskuterat att flytta från Sverige. Antisemitismen är den helt dominerande orsaken. De flesta har tidigare uppfattat att det varit relativt tryggt att leva med öppen judisk identitet i Sverige.

Det visar en undersökning - Svenska judars upplevelse av antisemitism efter sjunde oktober - som Judiska Centralrådet har låtit analysföretaget Infostat utföra. Medlemmar i de judiska församlingarna i Helsingborg, Göteborg, Malmö och Stockholm har svarat och resultaten är nedslående.

Ur undersökningen: Mer än fyra av fem känner otrygghet inför att bära judiska symboler. En klar majoritet oroar sig för att utsättas för antisemitism. Tre av fyra oroar sig för att någon i familjen ska bli utsatt. Åtta av tio uppger att det finns områden som känns otrygga på grund av antisemitism. Framförallt nämns Malmö, förorter med en stor befolkning med ursprung i Mellanöstern, storstäder generellt samt stora folksamlingar. En majoritet tycker att makthavare brister i förståelse av antisemitismens karaktär och omfattning i Sverige. Två̊ av tre uppfattar att insatserna mot antisemitism från svenska makthavare är begränsade eller obefintliga.

Sedan den sjunde oktober har de antisemitiska hatbrotten ökat lavinartat på flera håll i Europa. Bara i Sverige har anmälningarna ökat med cirka 50 procent. I programmet Agenda (SVT 29/10) säger Per Engström, kommenderingschef vid polisens nationella operativa avdelning, att ”hotbilden mot judar har förvärrats och vi bedömer situationen som allvarlig”.

Regeringen har gett ett extra stöd på tio miljoner kronor till Judiska Centralrådet för att öka säkerheten vid judiska institutioner.

Mathan Shastin Ravid, kanslichef på Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), säger att han inte är förvånad över svaren i enkäten.

- Jag tror att många judar i Sverige känt en stor oro den senaste tiden och undersökningens resultat är tyvärr väntade. Det är långt ifrån första gången som vi ser att antisemitismen förstärks när konflikten i Mellanöstern blossar upp, mönstret är tydligt sen decennier tillbaka. Att judar trakasseras och attackeras är inte heller nytt, och de budskap som sprids känner vi igen. Men jag skulle säga att vågen av antisemitism har varit ännu kraftigare denna gång än tidigare. Det är förståeligt att reaktionerna blir starka med tanke på att så många civila dödats i konflikten, men som många gånger förr ser man hur antisemitiska föreställningar och attityder väcks till liv hos vissa. Och denna gång då kanske hos ännu fler och på ett ännu tydligare sätt.

Han hävdar att det är viktigt att skilja på grundorsak och triggerfaktorer. Antisemitismen skapas inte av vad Israel gör eller påstås göra, men det kan aktivera redan existerande antisemitiska föreställningar och attityder.

- Det finns en latent antisemitism i samhället som jag tror att många judar känner av i vardagen, även under perioder när det är lugnt i Mellanöstern, men som många icke-judar nog missar.

Sociala medier spelar en helt central roll idag för spridandet av antisemitism och andra former av rasism, de är på många sätt motorn som just nu driver på hatet och ökar hoten och attackerna mot judar både online och offline. Antisemitismen är bland annat vanlig på plattformar som TikTok och Instagram, som många unga använder. Den förekommer ibland även i traditionella medier, men inte i samma utsträckning.

Kan kriget Israel - Hamas tillskrivas hela orsaken till den våg av antisemitism som vi upplever nu?

- Det är den utlösande faktorn, och huvudförklaringen just nu såklart. Men jag tror det är viktigt att komma ihåg att den senaste tidens utveckling inte sker i ett vakuum, sedan rätt många år tillbaka har man i rätt många länder sett en tydligare antijudisk strömning i politik och debatt. Det gäller för stora delar av Europa, USA men även andra delar av världen.

Man brukar vanligtvis säga att vi ser antisemitism från islamister, vänster- och högerextremister. Finns det någon mer riktning/ideologi vars väsentliga budskap är judehat. Ser den i så fall annorlunda ut?

- Ja, det är ofta de tre miljöerna som lyfts fram. Men jag tror det finns anledning att nyansera det lite, och bredda bilden. Sedan sjunde oktober har vi igen fått bevis för att antisemitismen är ett tydligt problem inom delar av vänstern, inte minst Israelrelaterad antisemitism. Men den är absolut starkast inom högerextrema och radikala islamistiska miljöer, där antisemitiska konspirationsteorier om judars påstådda makt och inflytande är helt centrala för hur man förstår och beskriver världen. Dessa föreställningar finns även i andra miljöer som präglas av konspirationstänkande.

Mathan Shastin Ravid poängterar att om man fokuserar på extrema grupper så missar man lätt den antisemitism som finns överallt i mainstreamsamhället.

- Det vi sett på sociala medier och i andra sammanhang den senaste tiden har kommit från väldigt många olika avsändare med hemvister över hela den politiska skalan.

SKMA följer noga utvecklingen men har inte resurser att reagera på allt. Men särskilt viktigt är att försöka markera när politiker, opinionsbildare och andra personer med inflytande sprider eller legitimerar antisemitism, eftersom det riskerar att påverka många andra.

- Vi överväger inte bara vad som bör bemötas utan också hur, det gäller framför allt i sociala medier där uppmärksamhet på antisemitiska inlägg riskerar att ge dem ökad spridning, eftersom det är så algoritmer fungerar. Trakasserier, hot och våld mot judar och judiska institutioner i Sverige och andra länder är också något som vi regelbundet uppmärksammar och fördömer. Och så försöker vi öka kunskapen och medvetenheten genom att belysa och utbilda om antisemitismens former, kontexter och tendenser.

Aron Verständig, ordförande i Judiska Centralrådet, paraplyorganisation för de judiska församlingarna i Sverige, säger att han är väldigt påverkad av att antisemitismen, och därmed otryggheten för svenska judar, ökat så pass dramatiskt sedan den sjunde oktober.

- Visserligen bekräftar svaren till stor del den bild jag haft men det gör ändå något med en när man får det lite mer svart på vitt. Det som kanske förvånade mig mest var att så pass stor andel av respondenterna övervägt att lämna Sverige. Det är ändå ett land som varit ett hem åt judar i ett kvarts millenium och många svenska judar har levt här i flera generationer. 

Hans inställning är att antisemitismen främst är ett problem och ett ansvar för samhället. Om judarna en dag skulle lämna Sverige skulle antisemiterna med deras hat finnas kvar här. Deras hat skulle bara riktas mot några andra.

- Vi ska fokusera på att utöva vår religion, våra traditioner och vår kultur på det sätt vi själva känner oss bekväma med. Med det sagt är det givetvis viktigt att vi bedriver ett professionellt säkerhetsarbete så att alla som besöker en judisk institution kan känna sig trygga.

Aron Verständig upplever att ledande politiker, inklusive regeringen, på ett tydligare sätt än tidigare har tagit situationen på allvar. Beslutet om extra säkerhetsbidrag kort efter den sjunde oktober är ett exempel.

- Dessvärre har vi kunnat se hur antisemitismen blivit ett slagträ i debatten från såväl höger som vänster vilket jag inte tror gynnar oss judar på längre sikt. Men många opinionsbildare, även de som inte är kända för att stödja Israel, har markerat tydligt mot antisemitism och för Israels rätt till självförsvar. Självklart finns det opinionsbildare som inte tagit judars utsatthet på allvar, men jag skulle säga att de är i minoritet. De som förminskar antisemitismen är till stora delar personer som är aktiva på sociala medier. De största bristerna är faktiskt hos civilsamhället. På något vis blir det som att de som ofta reagerar mot rasismen i samhället väljer att vara tysta när det handlar om antisemitism.  
 

JOHN GRADOWSKI