Utställning visar upp det judiska köket
–Syftet är att få upp ögonen för en minoritetskultur, dess innehåll och varför det är på ett visst sätt, säger Yael Fried.
Utställningen Soul Food presenterar det judiska köket och hur maten ser ut för judar i Sverige i dag. Många av recepten har bevarats i generationer och berättar Sverigejudarnas historia genom köket.
– Det är nu levande som gett sina bidrag till utställningen. Det handlar mycket om matminnen och familjetraditioner, säger Yael Fried, informatör på Judiska Museet.
Den judiska matkulturen världen över präglas av historisk migration och religiösa traditioner. Men också av det utbud av råvaror som finns på olika platser och vilken typ av mat som äts där. Därför varierar innehållet i den judiska kosten.
–Det är en kombination av vad religionen kräver och vad man har haft tillgång till.
I Sverige har judisk mat påverkats av det traditionellt svenska, och vice versa.
– Lax är vanligt. Det är billigt men ändå lite lyxigt. Judar blandar inte kött med mjölk, det kan vara lite problematiskt. Då är det bättre med lax. Det kan man bjuda på även om det är en lite finare middag, säger Yael Fried.
Lax är kanske det mest typiskt svenska som influerat den judiska maten. Av det traditionellt judiska är det bland annat det flätade franskbrödet bergis som anammats av svenska bagerier.
Det finns omkring 15-20 000 judar i Sverige och många är mer traditionsbundna är religiöstbundna när det kommer till maten. Inom judendomen är ätandet en helig, gudomlig handling som utförs på ett visst sätt.
Långkok är vanligt att tillaga som helgmat då det inte ska lagas någon mat på lördagar då Shabat infaller. Istället förbereds en gryta på fredagskvällen som får puttra på spisen till den ska serveras.
Ett bord dukat till fest visas upp på Judiska Museets utställning. Inom religionen är det viktigt att markera helgernas betydelse genom en festlig måltid. Salt, bröd och vin är viktiga inslag på matbordet.
–Vin används rituellt när man vill helga något. Vid exempelvis Shabat och bröllop ger man välsignelser med vin. Det är många helgdagar i judendomen, det är bara en månad man inte firar något. Men allt går inte ut på att äta, förklarar Yael Fried.
En del av judendomen är kosher som reglerar hur, vad, när och med vem ätandet och drickandet ska ske. Maten ska vara tillagad efter kosher och köksredskapen ska vara rengjorda efter en speciell ritual för att bli kosher och godkända att använda. Djuren ska kosherslaktas vilket inte är tillåtet i Sverige idag. Istället importeras köttet.
– Det är inte så enkelt alla gånger för judar att leva efter det. Jättemånga är det inte som lever efter kosher, menar Yael Fried.
Utställningen om den judiska kokkonsten pågår till den 31 mars.
MARIA EKMAN
