«Samiska barnprogram stärker språket och identiteten»

- Under urfolkskonferensen i Kautokeino hörde jag en man som sa: Ett folk som inte ser sig själva på teve börjar tro att de inte finns och det stämmer bra, säger Per-Johannes Marainen, redaktionschef för program på samiska och meänkieli på SVT i Kiruna.

Han är stolt över att de i dag gör så många egna programidéer som exempelvis Det stora uppdraget, Sápmi Sessions och sång- och musikprogrammet Hejolojla. 
- Vi har lyckats med att nå en bredare publik och får bra respons, säger Per-Johannes Marainen.

Carola Isaksson är relativt nyanställd som projektledare för att leda och utveckla programmen på samiska och meänkieli.
- Det gäller att programmen är moderna och bra. Utbudet är så stort i dag, man har några sekunder på sig att få någon att fortsätta titta, säger hon.

Hon poängterar att det är viktigt att programmen håller hög kvalité och inte blir tråkiga samhällslektioner.
- Jag vill att de sprider glädje och är en självklarhet i vardagen precis som med engelskan. Samtidigt ska de förstås bidra till att barnen lär sig något.

I dag producerar SVT bara program på nordsamiska. Men det finns en alltid levande diskussion om språket och hur man bäst når ut. Sedan hösten 2011 har SVT en språkvårdare anställd som ska se till att det blir korrekt språkligt.

Kerstin Blind, redaktör för Det stora uppdraget, berättar att de gjorde en casting för att hitta barn till programmet från Karesuando i norr till Östersund som ligger i sydsamiskt område.
- Problemet är att det är så få barn som kan prata sydsamiska, säger hon.

Det stora uppdraget började att sändas i mitten av mars och sändningstiden är 16:45 på lördagar i Barnkanalen. Programmen finns sedan på SVT Play 30 dagar efter att de sänts. Redaktionen gjorde ett försök att få sända på andra mer attraktiva tider men det gick inte.
- De vill att minoritetspråkprogrammen ligger i ett kluster. detsamma gäller nyheterna, varför det vet vi inte, säger Kerstin Blind.

När det gäller de samiska barnprogrammen jobbar man mot två målgrupper, 3-6-åringar och 7-11-åringar. Det stora uppdraget riktar sig mot den äldre gruppen och handlar om åtta barn som är ute på ett äventyr för att hitta igen saker som stulits från en samisk offerplats. Miljön är Kirunafjällen och barnen och teamet är en fjällvan grupp. En erfaren bergsguide anlitades som säkerhetsansvarig under de olika momenten.
- Det hade inte fungerat om inte barnen var fjällvana. Det var regn, kallt och de utsattes för svåra utmaningar, säger Kerstin Blind.

Barnen i gruppen kan tala nordsamiska flytande men ibland kommer det in svenska ord.
- Det är inget vi kan göra något åt. Det är så det ser ut i verkligheten också, säger Kerstin Blind.

Ett annat barnprogram som blivit populärt är sång och musikprogrammet Hejolojla för de minsta barnen. Populära och kända barnsånger sjungs på nordsamiska tillsammans med barn från Kiruna Sameskola. I höst väntar en uppföljning på programmet, kanske i form av en miniturné, och även Det stora uppdraget ska följas upp på något sätt, hur är ännu inte klart.

Både redaktionschefen Per-Johannes Marainen, Carola Isaksson och Kerstin Blind är alla tre övertygade om att det behövs fler program på samiska och meänkieli.
- En kvart i veckan är en droppe i havet. Det behövs mer, konstaterar redaktionschefen.

MALIN ANDERSSON JUNKKA