Ny kategorisering av samisk litteratur – dekolonisering i praktiken
Ett projekt för att omstrukturera kategoriseringen av samisk litteratur har nyligen genomförts i ett samarbete mellan Sorsele bibliotek och Samernas bibliotek.
Bibliotekspersonalen stod inför utmaningen att det befintliga systemet för att placera samiska böcker på hyllorna inte var intuitivt för vare sig bibliotekarier eller besökare.
-Att bara sätta ordet 'samisk' framför vanliga kategorier skapade mest förvirring. Vi behövde hitta ett system som verkligen fungerade för både oss och våra besökare, säger bibliotekarie Anna-Carolina Brandels, som varit delaktig i projektet från start. Att ha ett system som användarna kan förstå och relatera till var avgörande.
För att lösa problemet inledde Brandels tillsammans med bibliotekskollegan Ingrid Nylén Vinka och bibliotekskonsulenten från Samernas bibliotek, Hanna Karolina Schimmer ett sökande efter nya sätt att organisera böckerna. De insåg snart att varken det svenska SAB-systemet eller det internationellt använda Dewey decimalklassifikation (DDK) var tillräckligt anpassade för samisk litteratur.
-DDK splittrade upp ämnen som slöjd på ett sätt som inte alls reflekterade den samiska kulturen. Det blev för fragmenterat och ologiskt. Målet för oss blev i stället att utveckla en kategorisering som bättre speglade samisk kultur och verklighet, snarare än att tvingas in i västerländska strukturer, förklarar bibliotekskonsulten Hanna Karolina Schimmer.
Under projektets gång organiserades workshops vid biblioteken i Ammarnäs, Jokkmokk och Lycksele, där den samiska målgruppen aktivt fick delta i processen. Genom att själva vara med och sortera böckerna utifrån sina egna idéer om hur kategoriseringen borde se ut, blev de medskapare i bibliotekets nya system. Denna hands-on-metod gav värdefulla insikter och en av de centrala kategorierna som växte fram var "duodji" (samisk slöjd). Deltagarna enades om att alla böcker om slöjd – oavsett om de handlade om textilhantverk, konsthantverk eller vilket språk de var skrivna på – skulle placeras tillsammans.
Ett annat centralt tema under projektet var hur äldre litteratur med rasistiska eller koloniala perspektiv skulle hanteras. Efter diskussioner valde man att inte skapa en särskild hylla för dessa böcker, bland annat på grund av platsbrist, men i stället integrerades disclaimers i själva böckerna.
-Vi insåg att det var avgörande att presentera dessa böcker med en förklarande kontext, så att läsaren kan förstå de historiska omständigheterna utan att vi förminskar eller döljer det förflutna. Därför valde vi att märka de relevanta böckerna med en särskild notis, där vi uppmuntrar läsaren att närma sig texterna med en kritisk blick, särskilt när det gäller äldre verk med problematiska perspektiv, förklarar Ingrid Nylén Vinka.
Projektet, som startade under samiska sommarveckan i Ammarnäs 2023, avslutades med en invigning ett år senare, sommaren 2024. Många av de som deltagit i processen deltog vid invigningen. Genom att involvera de samiska användarna har projektet tagit steg mot dekolonisering av hur litteratur organiseras och presenteras. Arbetet kommer att fortsätta under hösten, och projektet kommer även att presenteras på Bokmässan i Göteborg. Där hoppas man kunna inspirera fler bibliotek att reflektera över hur de kategoriserar och presenterar litteratur, särskilt med fokus på urfolksperspektiv.
Slutligen är det bibliotekens ansvar att säkerställa att litteraturen görs tillgänglig på ett sätt som speglar användarnas behov och verkligheter, och detta projekt visar vikten av att låta målgruppen själva vara en del av processen.
PETRA KAHN NORD
