Förskola i Umeå talar tre minoritetsspråk under samma tak

Sedan hösten 2023 går runt 30 barn inom de tre minoritetsspråken på en och samma förskola – Glaciären – som med svenskan inräknad alltså är fyrspråkig.

Den största minoriteten får finsk undervisning. Några få talar nordsamiska eller meänkieli. Förskolan har vid sidan om sju pedagoger inom de tre språken även böcker, undervisningsmaterial och inredning som pekar på flerspråkigheten.

Förskolan har ytterligare fem ordinarie avdelningar med ett 80-tal barn.

Lösningen innan ihopslagningen var att man hade samiska och finska avdelningar på olika platser i Umeå. Dessa flyttades i stället ihop i höstas. Då tillkom även meänkieli som språkval.

 Ledningen är nöjd med utfallet under det första halvåret.

– Vi tycker att det har gått väldigt bra. Vårdnadshavarna var med på förändringen och det var inga avhopp. Tvärtom har vi märkt en ökning av barn inom minoritetsspråken, säger Malin Elfving, rektor.

Hon fortsätter:

– Jag skulle önska att ytterligare fler barn söker till oss, men det kanske är några på väg. Vi har i alla fall fått förfrågningar. 

Att förskolan erbjuder undervisning som till en betydande del sker på barnets minoritetsspråk är inte märkvärdigt. Det är lag för förvaltningskommunerna. Det är sammanslagningen av de olika språken som sticker ut.

Hur kom ni på att det skulle vara en bra idé att slå ihop de olika språkgrupperna?

– Det fanns flera orsaker. Den finska avdelningen kunde inte växa i de lokalerna vi hade och det spelade roll. Vidare har antalet samiska barn pendlat och en period hade vi ett barn och en pedagog. Då kände vi att det inte var en tillräckligt bra verksamhet, säger Elfving och fortsätter:

– Vi såg att de fanns kommuner som höll finska och samiska barn på samma avdelningar, så vi gjorde några studiebesök och tog det ett steg till, förklarar Elfving.

Förskolan Glaciären hade ytorna och lokalerna så då flyttade man minoritetsspråksförskolorna dit.

– Nu bygger vi en grundverksamhet med tre minoritetsspråk där finskan drar fram de andra språken. När vi nu skapat sammanhanget så tror vi att fler kommer att ansluta. En annan positiv effekt är förstås att alla lär av varandra. Alla barn i förskolan ska enligt läroplan få lärdom om, och möta våra fem nationella minoriteter. Nu har vi på Glaciären ett försprång. Barnen får möta Umeås tre förvaltningsspråk i ord och text. Vi synliggör språken i våra miljöer och vi firar minoriteternas högtidsdagar tillsammans, säger Elfving.

 Helena Danielski jobbar som pedagog på förskolan. Hon är född svensk men har finskan via sina föräldrar som kom till Sverige under arbetskraftsinvandringen på 60- och 70-talen.

– Det vi ser är att barnen är nyfikna på varandras språk och kultur. Finska barn lär sig samiska uttryck och barnramsor på meänkieli. Det tycker vi är positivt, säger Danielski.

Det finns alltid en risk att det blir rörigt där det används flera språk. 

Förskolan är förstås inget undantag.

Alla barnen pratar svenska, och även om det inte för alla är deras förstaspråk så måste ju även svenskan utvecklas.

– Det är en ständig diskussion hur vi ska väga till exempel finskan mot svenskan. Barnen ska ju lära sig och utveckla båda språken parallellt, säger Danielski.

 Anneli Alajäskö är före detta förskolepedagog för finska barn. Nu ansvarar hon för modersmålsundervisningen i Umeå kommun. Hon har varit med i uppbyggnaden av minoritetsspråkssatsningen inom förskolan.

– De som har till exempel finska som förstaspråk ska bli utmanade medan de som har det som andraspråk ska lära sig. Det finns två perspektiv, både lärande och utvecklande, som vi måste ta hänsyn till, säger Alajäskö och tillägger:

– De finska grupperna har växt och vi upplever att allt fler väljer att ta tillbaka sitt språk.

 Vi tar en promenad runt förskolan genom lokalerna.

På förskolan har det skapats en gemensam plats – ”Torget”. Där samlas man från alla avdelningar och lär känna varandra genom lek och aktivitet, i starten med fokus på förvaltningsspråken.

Det finns flaggor, symboler och böcker som skvallrar om flerspråkighet.

Dessutom kan man med hjälp av QR-koder skanna och lyssna på hur ord, till exempel färger eller djur, uttalas på de olika språken.

– Barnen är nyfikna och fångar upp ord och fraser från de andra minoritetsspråken. De lär sig av oss pedagoger, men också av varandra, säger Helena Danielski.

 Föräldrarna tycks också vara med på konceptet att blanda tre minoriteter på samma förskola.

Samtliga följde med i flytten till den gemensamma avdelningen, även om det för vissa blev en lite längre resa på morgnarna.

– Vi har fiskat efter kritik eller tänkbara förbättringar, men hittills bara hört positiva tillrop, säger Danielski.

Hon berättar att de haft ett föräldramöte där alla minoriteterna var representerade.

– Där fick vi till och med applåder, säger Danielski.

 Det som händer härnäst är att man försöker sprida ordet om förskolan i Umeå. Samtliga barn som erbjuds förskola får också ett meddelande om att förskolan med de tre minoritetsspråken verkligen existerar och är valbar.

Vidare har man affischerat på till exempel hälsocentraler.

Malin Elfving berättar också bland rektorskollegorna på de andra förskolorna om vad de kan, vad de gör och att de i de flesta fallen har ett litet försprång:

– Vi kan minoritetsfrågorna bra och jag hjäper dem gärna. Det här som händer på Glaciären är bara början. Det ska nu ut till alla förskolor.

 ANDERS BOSTRÖM