Sommarläger för sverigefinska ungdomar

Håbo kommun har dessutom anställt en sommarjobbare som arbetar med sociala medier som Instagram och Facebook, med både finska och svenska som verktyg.

Minoritetssamordnarna Raisa Holm och Irma Aalto samt Hannele Holmberg, som även är legitimerad lärare i finska, har gemensamt engagerat sig i förberedelserna och genomförandet av lägret.  Att samarbeta över kommungränserna har varit en succé, eftersom arbetet som minoritetssamordnare och modersmålslärare ofta kan vara ensamt.

- Hannele har viktiga kontakter inom skolvärlden och med barn som läser finska som modersmål, vilka annars kan vara svåra att nå.

Sommarlägret är en del av en gemensam satsning mellan Studieförbundet Vuxenskolan, Håbo och Enköpings kommuner, med finansiering från Institutet för språk och folkminnen (Isof). Satsningen syftar till att väcka intresse för det finska språket och skapa förutsättningar för barn att våga prata. Månatliga lördagsträffar efter lägret kommer att fortsätta detta arbete.

Aalto berättar att många finskspråkiga flyttade till Sverige på 60- och 70-talen, men att många tyvärr inte hade möjlighet att lära sina barn finska. Nu är vi inne på tredje generationen, och många barn behärskar inte finska.

- Under lägret blandar vi svenska och finska hejvilt och uppmuntrar barnen att säga eller upprepa saker på finska. Syftet är att de ska uppskatta värdet av att behärska två språk.

Lägret, som har 23 deltagare i åldrarna 6–14 år, pågår under två dagar. Barn från Håbo, Stockholm och Enköping deltar. Under första dagen är fokus att barnen ska lära känna varandra och få ta del av finsk kultur genom olika lekar och pyssel. Medan Minoritet.se besöker kollot pågår levyraati ett "skivråd" där barnen lyssnar på finska låtar och betygsätter dem, medan vissa av de äldre ungdomarna får hjälpa till att laga lunch. Senare under dagen är det dags för mobiltelefonkastning, och barnen spekulerar om det är riktiga mobiler som ska kastas. Även maten har finsk anknytning, med makaronilaatikko makaronilåda och lohikeitto laxsoppa på menyn.

Under andra dagen får kollot besök av Isof, som tar med sig ett "önsketräd". Detta är en interaktiv samrådsform där barnen kan uttrycka sina tankar och känslor om att vara sverigefinsk i Sverige genom att rita, skriva eller prata. På schemat står även pesäpallo, en finsk nationalsport som liknar brännboll.

Alla som arbetar på kollot försöker att vara lyhörda för deltagarnas behov.

- En pojke blev ledsen och frågade varför vi först pratar finska och sedan översätter till svenska, säger Aalto. Han tyckte den ordningen hämmade hans inlärning av finska. Vi följde hans råd och sa allt på svenska först och sedan på finska, och det blev mycket bättre!

Raisa Holm säger att många skolelever väljer bort modersmålsundervisning i finska för att det upplevs som svårt. Genom kollot vill hon sänka tröskeln så att barnen kan lära sig finska i en avslappnad miljö och träffa andra med liknande bakgrund. Förhoppningen är att fler ska välja modersmålsundervisning nästa termin.

Kollodeltagarna Wilma Niemi (12 år), Gustav (11 år) och Elisabeth Veszeli (13 år) berättar att deras föräldrar ville att de skulle vara med på kollot.

- Vi har kul och det är roligt att lära känna andra i samma situation som vi. Vi önskar dock att det fanns fler aktiviteter för äldre barn, det hade gjort kollot ännu bättre.

Håbo kommun har även anställt Anni Dalevind, en 17-årig sverigefinsk tjej, för att sköta kommunens Facebook-konto för finskt förvaltningsområde ”Puhutko suomea? Talar du finska?” och starta ett Instagramkonto. Under två veckor ska hon fotografera, skriva och skapa innehåll för att dela sverigefinska ungdomars perspektiv både på finska och svenska. Hon dokumenterar lägret och berättar om vad de gör på dagarna på Facebook-kontot.

- Sommarjobbet betyder väldigt mycket för mig eftersom finskan är en viktig del av min identitet och det var det som öppnade en dörr till ett avlönat jobb.

Genom dessa gemensamma satsningar hoppas Irma, Raisa och Hannele bidra till att revitalisera det finska språket och kulturen. De vill också visa att tvåspråkighet är en stor tillgång som kan leda till arbetsmöjligheter, och sommarjobbet är ett sådant exempel. De ser detta som en början och ser fram emot att fortsätta utveckla dessa initiativ och skapa fler möjligheter för framtida generationer.

PETRA KAHN NORD