Artiklar

Dolda judiska liv - att inte till fullo kunna vara den man är

"Det är hämmande att inte kunna vara öppen med vem man är. Det skapar en känsla av att inte vara hel." Ett citat ur boken Dolda judiska liv som väl sammanfattar boken författaren Joanna Rubin Dranger ”inte kunde låta bli att skriva”.

Hon har intervjuat mer än 30 personer som har valt att leva med dold judisk identitet och som hon gestaltar i fem tecknade berättelser.

Efter utgivningen av Ihågkom oss till liv i mars 2022 hörde många läsare av sig till Joanna Rubin Dranger och några beskrev att de känt igen sig i det hon beskriver om sin svenska assimilerade uppväxt och berättade i förtroende och helt oberoende av varandra att de lever med en dold judisk identitet i Sverige.

- Jag blev väldigt drabbad av deras berättelser och hade då aldrig hört talas om att det fanns människor som levde dolda judiska liv i Sverige. Jag kände direkt att det här måste någon skriva om.

Många av de intervjuade ville vara anonyma. Den tecknade formen blev då ett sätt att gestalta berättelserna utan att de behövde ”komma ut” som judar. "Det kan kännas tryggt i vissa rum att säga att man är judisk men i andra rum känns det som en potentiell livsfara”, berättar en av de intervjuade.

- Det känns fint att de jag intervjuar i Dolda judiska liv, vissa av dem som aldrig tidigare talat med någon om detta, nu skapar ett språk för en erfarenhet jag tror många människor i Sverige kan känna igen sig i. Vi är många som i olika sammanhang modererar vår ”annanhet”.

Efter Hamas attack mot Israel sjunde oktober förra året har somliga valt att i högre utsträckning dölja sin judiska identitet.

- Sedan ser det ju olika ut hur det blir för olika personer. Vissa av dem jag intervjuar är personer som valt att ta tillbaka sin judiska identitet efter att det varit dolt i tre generationer, men sen hamnar de i situationer där de nu behöver dölja det igen på grund av antisemitism. Någon berättar i boken om hur hon sen sjunde oktober inte berättat alls på sitt nya arbete att hon är judisk, vilket leder till att det blir väldigt mycket som inte kan benämnas. Hon hamnar i att knappt kunna säga något om sig själv eftersom mycket av hennes liv och fritid har med judiska sammanhang att göra. Någon annan uttrycker det så här i boken: "Allt förstärks, både rädslan och behovet av att vara öppen." Det tror jag att många med judisk identitet kan känna igen sig i.

Om du skulle sammanfatta de intervjuades erfarenheter, hur skulle du uttrycka det?

- Att det finns en rädsla för att bli utsatt och utstött.

JOHN GRADOWSKI

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2024-11-25