“Det var som att komma hem” - Tornedalingen Mervi Erkheikki flyttade till Alta

Mervi Erkheikki bor sedan ett antal dagar tillbaka i Alta i Nordnorge, men började sin livsresa i finska Kolari och bodde under en längre tid i Umeå där hon arbetade på Umeå universitet. Senast lämnade hon boende i Kirunaområdet och arbetet på ISOF för att ikläda rollen som verksamhetsledare för Kvensk Språksenter (reds.anm. kvänskt språkcenter). Det är mycket nytt för Mervi som lär känna området, arbetet och sina nya kollegor medan hon ställer huset hon hyr i ordning. 

- För mig var det som att komma hem när jag kom till Alta. Jag har varit på exil i Umeå, men nu har jag kommit hem, trots annat land och majoritetsspråk. Vi har så mycket gemensamt, samma kultur och såklart språket, säger hon och fortsätter:

- Nästan varannan person jag träffat här i Alta hör att jag är från Tornedalen och utbrister att de har äiji* eller ämmi** från Tornedalen, det är många som har väldigt goda kunskaper om Tornedalen. Till fikat ingår kaffeost, precis som det ofta gör i Tornedalen. 

Den nordnorska kommunen Alta har 20 000 invånare och Mervis uppdragsgivare är ytterst ansvarig över dem alla. Alta kommun utvecklar det kvänska språkcentret tillsammans med Alta Qvænforening - Alattion Kvääniseura. Det är främst föreningen som bär mycket av kunskaperna och erfarenheterna gällande det kvänska språket och kulturen. I februari i år tilldelades för första gången statliga medel till att bygga upp det kvänska språkcentret.

- Just nu är prio att planera och lära känna personer, vi arbetar också med budget och ansökningar för år 2024, berättar Mervi som precis klivit av ett möte med de fyra andra språkcentrum som finns i Nordnorge. 

Språkcentret i Alta blir det femte och färskaste hittills i Norge.

- Läget för kvänskan är mycket mer kritisk än läget för meänkielin i Sverige. Det finns knappt några barn eller unga som talar språket och det vi konkret pratat om för den prioriterade gruppen är att arbeta fram en kvänsk avdelning på förskola eller en helt kvänsk förskola.

I bland andra Pajala och Luleå kommuner samt Stockholmsområdet finns exempel på detta. En av Pajala kommuns förskolor har sedan flera år haft en profilering på meänkieli medan Stockholm till dagens dato är sist ut med invigning av Norrskenet - en förskola med samiska och meänkieli. Älvstrandens förskola och äldreboende i Pello som ligger i Övertorneå kommun erbjuder gemensam lokal och mötesplats som är både ålders- och språkgränsöverskridande. Minoritet.se har skrivit om förskolan, här: https://www.minoritet.se/7215. Genom de diskussioner som Mervi Erkheikki och hennes nya kollegor haft, så verkar det inte vara helt omöjligt att liknande satsning utreds vidare i Alta kommun. Bærtua barnehage i Lakselv i Finnmark har Norges, nu, enda kvänska förskoleavdelning. 

Kvänskan och meänkielin har samma ursprung. För Mervi är det ännu lite svårt att förstå de olika norska dialekterna, speciellt från de mer sydliga delarna av Norge. 

- De från Alta och Nordnorge överlag är lättare att förstå, konstaterar hon, och berättar att det gemensamma för hennes hemområde och Altaborna är kvänskan och meänkielin som är den starkast bärande språkbryggan, även för kollegiatet på språkcentret. Hon fortsätter:

- Kollegorna är lätta att förstå, de har en god kommunikation och ganska många av invånarna i kommunen är kväner. Det har funnits kväner här jättelänge. Mervi tillägger:

- Folk är helt underbara och det känns så skönt att landa någonstans. Det är verkligen roligt att gå till jobbet! Det finns också så positiva attityder kring kvänskan här.

Språkcentret planerar sin kommande verksamhet, arbetar kring budget och spånar på hur framtiden ska se ut och vad verksamheten ska erbjuda. Arbetet lutar också sina planer på vetskapen om den nyligt kommunicerade sannings- och försoningskommission som utgått från samiska och kvänska erfarenheter.

- Det vi har gemensamt är förnorskningen respektive försvenskningen, något som påverkat språkutvecklingen i både Norge och Sverige.

Sveriges motsvarighet kallas komisuuni, sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, lantalaiset och kväner vars slutbetänkande överlämnas till kulturminister Parisa Liljestrand, i Pajala, den 15 november 2023. Mervi berättar att statusen för kvänerna i Norge är bättre än i Sverige och konstaterar att det trots detta finns många färre talare av kvänska språket.

- Men intresset finns, så nu måste vi smida medan järnet är varmt! Revitaliseringen av det kvänska språket är en del av mitt uppdrag som också går ut på att synliggöra språket. 

Mervi har under flera års tid arbetat med ett litteraturprojekt i samarbete med Susanne Redebo som idag arbetar på resursbiblioteket för meänkieli. Inom en snar framtid väntas det nya läromedlet på meänkieli publiceras. Men Mervi ser mest fram emot att välkomna sonen till det nya hemmet i Norge:

- Aaron bor i Umeå och uppträder på Norrlands Operan, men när det uppdraget är klart kommer han hit. Aaron Bong är känd från bland annat SVT och UR, där han sjungit och dansat till meänkieli-översättningar av kända låtar av svenska artister. Mer om framtiden för Mervi, Aaron och det kvänska språkcentret får vi veta närmare nästa år.

LINNEA HUHTA