POPPA – etablera en kulturinstitution för tornedalingar, kväner och lantalaiset
Det är Föreningen Norden Norrbotten och projektledare Maja Mella som på uppdrag av Region Norrbotten genomfört projektet Kultursamlande verksamhet för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Frågan om en nationell kulturinstitution väcktes av Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset.
-Det är viktigt för minoriteten att ha en central kulturinstitution med ett nationellt uppdrag, säger Maja Mella. Idag är allt väldigt utspritt. För Region Norrbotten är det viktigt att skydda och främja nationella minoriteters språk och kultur. Det är en prioriterad fråga att öka kunskapen om historia och kulturarv.
I rapporten POPPA finns flera förslag på insatser och på hur en central kulturinstitution skulle kunna bli verklighet. Institutionen bör, enligt rapporten, innefatta:
- Informationscentrum
- Mötesplatser och ett huvudmuseum
- Forskning
Informationscentrum
Informationscentret föreslås bli digitalt eftersom den digitala närvaron behöver stärkas för minoriteten. Centrets roll föreslås bli att sprida kunskap om tornedalingar, kväner och lantalaiset. Målet för informationscentrumet är att minoritetens ställning och rättigheter säkerställs samt att öka kunskapen om minoriteten hos majoritetsbefolkningen och inom den egna gruppen.
Den digitala portalen ska förmedla fakta, information och kunskap om tornedalingar, kväner och lantalaiset så att kultur och språk bevaras enligt konventioner som Sverige ratificerat. Dessutom bör portalen förmedla kunskap om minoriteten och dess historia och det ursprungliga språkområdet, språket Meänkieli, lagstiftning om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt innehålla kartor och minoritetskultur.
Den primära målgruppen är det svenska samhället, där exempelvis barn, ungdomar och media kan vara en prioriterad målgrupp. Två sekundära målgrupper är minoriteten själv där syftet är att stärka självidentifikationsprocessen samt tjänstepersoner vid förvaltningsområdeskommuner och myndigheter.
Mötesplatser och ett huvudmuseum
Rapporten konstaterar att det finns behov av att inrätta mötesplatser för de kulturella och kreativa näringarna som berör tornedalingar, kväner och lantalaiset. Mötesplatsernas funktion bör vara att bedriva programverksamhet och lyfta fram minoritetens kultur i samverkan med andra aktörer. Rapporten betonar särskilt minoritetens förmåga att själv ha egenmakten över narrativet. Mötesplatser kan innebära att befintliga festivaler eller events får möjlighet att söka öronmärkta medel och coachas för att skapa mötesplatser för tornedalingar, kväner och lantalaiset alternativt att en helt ny festival skapas.
Dessutom, konstaterar rapporten, finns det särskilda behov av att inrätta ett huvudmuseum för minoriteten. Huvudmuseet bör spegla dåtid, samtid och framtid genom en publik verksamhet med basutställningar, café och arkiv. Museet bör även ta ansvar för att spegla älvarna som kulturarv. Museet kan bli en inkörsport till kulturarv och kulturmiljöer i det ursprungliga språkområdet, så att detta lyfts fram på ett modernt sätt. Museets verksamhet ska bedrivas både digitalt och fysiskt.
- Verksamheten bör inte vara en plats eller ett hus att besöka, säger Maja Mella. I sin verksamhet kan museet exempelvis samarbeta med redan verksamma aktörer och knyta forskning till detta. Museet bör på sikt bedriva forskning i samarbete med universitet och högskolor.
Forskning
Den sista rekommendationen från POPPA är att satsa på fortsatt forskning om och med tornedalingar, kväner och lantalaiset inom ett flertal ämnesområden. Rapporten rekommenderar att Luleå tekniska universitet erhåller ett uppdrag av regeringen för vidare forskning om minoriteten med erforderliga resurser och att det under en period kommer att finnas särskilda forskningsmedel om och för minoriteten.
Kulturinstitution för tornedalingar, kväner och lantalaiset rekommenderas att invigas senast 2027, enligt Maja Mella.
Slutrapporten presenterades på en presskonferens 29 augusti 2023 och togs emot mycket väl.
-Det har varit viktigt att projektet skulle ha förankring inom minoriteten. Vi har därför kontinuerligt haft dialog med minoritetsrepresentanter och arrangerat digitala workshops, gjort studiebesök vid relevanta intuitioner och samlat barn och ungas perspektiv genom djupintervjuer.
Maja Mella berättar även att hon fällde en glädjetår när regionfullmäktige i juni 2023 beslutade att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att arbeta vidare med slutrapportens förslag. För Maja Mella var det ett erkännande både av projektet och av minoritetens rättigheter i Sverige.
PETRA KAHN NORD
