Artiklar
Eva Kvist ett nytt jobb på halvtid som utredningssekreterare för Sanningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Foto: Hasse Stenudd

"Erfarenheterna får aldrig falla i glömska"

Insamlingen av vittnesmål om övergrepp mot den tornedalska minoriteten har startat. Eva Kvist ska för Sannings- och försoningskommissionen ta del av folks berättelser och säger att det är svårt att inte bli berörd.
 
Helt nyligt började Eva Kvist ett nytt jobb på halvtid som utredningssekreterare för Sanningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset, som nu börjat insamlandet av berättelser om vittnesmål om kränkningar och övergrepp mot den här minoritetsgruppen, på grund av dess språk och kultur. 
Dessutom jobbar hon fortfarande deltid för STR-T i ett Leaderprojekt som ska synliggöra meänkieli.

Eva Kvist jobbade 13 år på SR för Meänraatio och i sitt tidigare jobb har hon mött på folk som upplevt övergrepp.
– I mitt jobb på en public service kanal hade jag bara möjlighet att belysa minoritetspolitiska problem och kunde inte som nu fördjupa mig i deras berättelser och jobba vidare med dem.
Sanningskommissionen har från att på ett flertal platser i Tornedalen bjudit till kaffemöten där de informerat om det förestående arbetet och bjudit på kaffe, nu gått in i en ny fas där de ska möta personer som är intresserade att enskilt berätta om sina upplevelser. Det är här som Eva Kvist kommer in.
 
– De är villiga att berätta om deras upplevelser av utsatthet på grund av en assimileringspolitik som riktades mot dem som grupp för att de tillhörde en minoritet som inte hade svenska som modersmål. 
Redan under sin tid på radion tyckte Eva Kvist att det var svårt att inte bli berörd av deras upplevelser och berättelser. Hon ser att folk upplevt händelser på olika sätt. 
– Det är individbaserat och de har olika upplevelser beroende på vilka människor de mött i sin skolgång, vistelser på arbetsstugor och hur de blivit bemötta. Alla berättelser är unika.
 
Nu, ett år efter att hon lämnade jobbet som journalist på SR och Meänraatio, på grund av efterfrågan, folks längtan och stora behov av att få återuppta sitt språk, meänkieli, ser hon att jobbet betytt mycket för henne själv.
– I STR-T-projektet kan jag möta människor på ett annat sätt än när jag jobbade som journalist och kan hjälpa dem och lotsa dem vidare. Samtidigt blir jag inspirerad av den respons jag får att jobba vidare med det här, säger Eva Kvist.
Hon får även bevis hur mycket känslor som kärlek och tacksamhet som är kopplat till identitetssökandet.
– Men det finns även mycket frustration i det.

Kommissionen ska bidra till försoning och att i övrigt bidra med insatser för upprättelse för den meänkielitalande minoriteten. Hon framhåller att den här delen av vår historia aldrig får falla i glömska.
– Personligen hoppas jag att det här är ett område som i framtiden får en större plats i historieböckerna och att det även belyses i skolorna, säger Eva Kvist.
 
Hon har själv burit skam för sitt modersmål och sin bakgrund och blivit kallad för finnen av skolkamrater med samma bakgrund.
– Idag är jag stolt och tacksam för min bakgrund och känner mig trygg i min identitet, säger hon.
 
HASSE STENUDD
Sidan uppdaterad 2021-04-27