Finnmix firade 30 år

Det är klart att Minoritet.se ska finnas i faggorna när Finnmix uppnår mogen ålder – 30 år. I studion i Luleå sitter Kurt Lind och Jenny Hjort Rova som ska hinna läsa upp de rekordmånga firar-häsningarna och prata med dem som ringer in. Förväntningarna växer.
– Titta här, jag har fått ett brev från en lyssnare som ska äta tårta i bastuvärmen, säger Jenny Hjort Rova, strax innan sändning.

Det var den 21 oktober 1988 som Sveriges Radio sände programmet för första gången. Finnmix har blivit ett kärt trespråkigt fredagsnöje. Ett älgjakts-lag sitter runt brasan, skickar krya-på-hälsning till Bernt med brutet ben. En liten kille i bilen på väg efter E4:an norrut, hälsar till morfar att han ska ploga vägen till stugan.
– Min mamma var tidigare en flitig Finnmix-lyssnare. Först nu då jag själv börjat jobba med det så förstår jag hur stort det är. Publiken är nästan fysiskt, man kan känna dem andas i nacken, säger Jenny Hjort Rova, som lägger sista handen vid de firarbrev och mail som kommit in.

– Det kommit in rekordmånga brev, runt hundra mot i normala fall runt ett fyrtiotal, säger Kurt Lind, som uppger att han känner nästan vördnad när han ska sända jubileumssändningen.

I en lokal i södra hamnen i Luleå finns Kyllikki Kenttä, som under de 15 första åren sände mellan 600-700 finnmixsändningar. Vi ska under programmets gång besöka lokalen, där finns Rolf Digervall med en mikrofon.

Dagens eko går in på sista versen och snart ska Finnmix surra ut i luften. Kanalchefen på P4 Norrbotten, Patrik Boström, dukar upp med tårtor, Aladdin-askar och kaffe, på ett bord utanför studion. Helene Juntti har ett skrivbord med dator intill och hon har ögonkontakt med dem i studion. Helene tar emot firarsamtalen och det blinkar redan i telefonslussen av samtal på väg in.
– Finmmix för mig är fredag kväll. Annat som är symboliskt med Finnmix är bastu. En gång satt jag i Kreta och tog en G &T på balkongen och lyssnade på sändningen via nätet, säger Kurt Lind, som av teknikern Mats Jonsson får tecken att det snart är dags för att gå i sändning.

Väl i sändningen är det många hälsningar som ska läsas upp. De flesta skriver på svenska. Men de flesta som ringer talar meänkieli. Programmet har blivit ett program för hela Norrbotten och även de som inte talar finska eller meänkieli ringer in sina hälsningar. Kurt Lind påannonserar den första skivan, en klassiker i detta sammanhang: ”Tähti ja meripoika”.

Medan musiken går ut ser vi till Helene som sitter på sin plats och det blinkar fortsatt i hennes bord. Hon svarar på samtalen, tar upp telefonnumret men kan inte lova att hon hinner koppla in alla samtal.

Snart kommer Rolf Digervall med sin mikrofon in ifrån Södra hamn och med sig har han som sig bör, en rörd Kyllikki Kenttä.
– Det är inte sant! Tänk att de tänker på mig trots att det är 15 år sedan jag gick i pension, säger Kyllikki Kenttä, som ändå hann sända i lika många år och vars röst efter närmare 700 sändningar för många fortfarande är ”Finnmix”.

Hon berättar i sändningen att efter en lite trög inledning gick det ändå ganska fort till att Finnmix blev ett folkets program. Kanske lät man i början lite allvarliga men enligt Kylliki Kenttä har alla parter lärt sig att uttrycka sig på ett ledigare sätt.
– Det finaste minnet är nog när det på en persons dödsruna stod att hon tyckte om Finnmix, säger Kyllikki Kenttä.

Kanalchefen finns hela tiden med i korridorerna. Han donar, fixar och fotograferar.
– Finnmix är en otroligt stolt tradition. Det som återkommer är att ”ingen fredag utan finnmix”. Programmet har nått en särställning och folk har gjort det till en fredagsritual. Det är en knutpunkt ”hem”, en kontakt med det som en gång varit, säger Patrik Boström.

Faktum är att programmet står sig bra i lyssning jämfört med andra kanaler i riket. Klart att jag vill vara med om en sådan här kväll. 30 år är en aktningsvärd ålder för ett program, säger Patrik Boström, som alltid slår på radion under fredagskvällarna, inte bara för att han är kanalchef.

Helene Juntti ringer upp Mary i Kiruna och kopplar upp henne mot teknikern.
– Hejsan Gunnar. Det är Helene på Finnmix. Jag kopplar upp dig mot teknikern. Du har en före dig men vänta kvar i telefonen, säger Helene Juntti, som under de första 40 minuterna hunnit svara på 22 samtal. Redan det är rekord

Vi tjuväter på tårtan, Kurt och Jenny i studion läser upp hälsningar och man tar in Mary som vill skicka hälsningar till sin bäste vän. Jo, Kurt Lind fick under sändningen in en bild i sin mobil på mannen som åt tårta i bastun. Vi smyger ner för trapporna i radiohuset. Snart ljuder Finnmix ur bildradion och festen fortsätter. Det är verkligen fest i Norrbotten i kväll.

HASSE STENUDD