Judiska museet lyfter fram unikt kulturarv inför 250-årsjubileet
Medlen kommer att användas till projektet "Synagogan på Själagårdsgatan 19 – grunden för judiskt liv i Sverige", med syftet att belysa platsens historiska betydelse och göra dess unika kulturarv tillgängligt för allmänheten.
Museets chef Erika Hedenström och intendent Andreas Schein, som ansvarar för samlingen och utställningarna, uttrycker båda stor entusiasm över detta historiska projekt.
Byggnaden på Själagårdsgatan 19, Sveriges äldsta bevarade synagoga, invigdes som Judiska museet i sin nuvarande form 2019. Från 1795 till 1870, i 75 års tid spelade synagogan en central roll under slutet av 1700-talet, då Aaron Isaak blev den första jude som tilläts bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen. Förutom synagogan huserade byggnaden bostäder för kantorn och kosherslaktaren, en skola för barn och en mikveh – ett religiöst reningsbad, även om inga spår av badet längre finns kvar.
– Huset är en enorm skatt för den svenska judiska historien, säger Andreas Schein. Det finns lager på lager av berättelser om livet här. Vi vill undersöka vem som rörde sig i huset, hur det användes, vilken typ av judendom som praktiserades och vilka konflikter som uppstod. Det är en historia som verkligen blir spännande att berätta.
Finansieringen kommer att gå till att forska kring huset och dess invånare under 1700- och 1800-talen. Bland annat ska museet översätta handskrivna protokoll från den judiska församlingen, som är skrivna på Västjiddisch och sträcker sig från slutet av 1700-talet till 1838.
Dessa dokument är svårtolkade, och en expert kommer att granska materialet för att identifiera de mest relevanta avsnitten. Dessa delar ska sedan översättas till svenska och utgöra grunden för en framtida utställning som levandegör denna unika del av Sveriges judiska historia.
– Projektet ger oss på museet möjlighet att berätta om den här spännande historien och om de delar av judiskt liv och praktik som tog plats här, utan också öppna nya möjligheter för vidare forskning, säger Erika Hedenström.
En annan viktig del av projektet handlar om att bevara och undersöka det måleriet som finns bevarat i synagogan, som är unikt eftersom det följer samma måleritraditioner som de tyska synagogorna. De flesta synagogor i Tyskland förstördes under Förintelsen, vilket gör denna byggnad särskilt värdefull.
– De första judarna som etablerade sig i Sverige kom från Tyskland, och deras traditioner lever på många sätt vidare här, förklarar Schein.
Forskningen kommer att bedrivas under 2024 och 2025, och en ny utställning baserad på forskningsresultaten planeras att öppnas på den så kallade kvinnoläktaren under det sista kvartalet av jubileumsåret 2025.
– Vi hoppas att utställningen ska kännas som att blicka in i ett dockskåp – en tidsresa där besökarna får lära känna huset och dess historia på ett nära och personligt sätt. Målet är att göra det både roligt och intressant för hela familjen, säger Hedenström.
Trots den stora entusiasmen finns det fortfarande utmaningar gällande finansieringen. Den miljon kronor som har beviljats täcker endast arbetet fram till slutet av 2024, och museet söker nu ytterligare medel för att kunna fullfölja utställningen och andra planerade projekt under 2025.
Genom detta initiativ hoppas Judiska museet inte bara öka förståelsen för det judiska kulturarvet utan också göra en viktig del av Sveriges historia mer tillgänglig för framtida generationer.
PETRA KAHN NORD
