Studie om antiziganism och förutsättningar för romskt liv i Malmö

Och det bekräftas i den studie som Malmö stad genom Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) tillsammans med forskare från Malmö universitet gjort över antiziganism och förutsättningar för romskt liv i Malmö.

I studien uppger 70 procent av de intervjuade att de i många fall försöker dölja att de är romer. Att uppmuntra sina barn att vara stolta över sitt romska ursprung och sitt språk och samtidigt behöva lära dem att inte alltid vara öppna med sin romska identitet. För det kan innebära att de utsättas för diskriminering. En konsekvens av den diskriminering som skett genom historien och den mytbildning som finns om romer.

Av studien framgår också att flera undviker vissa affärer och platser i staden. En person berättar att hen i en viss affär alltid blir övervakad, och hens tioåring undrar varför någon hela tiden följer efter dem.

För att undvika liknande situationer väljer några att istället handla via nätet.

Paula Mulinari, docent och universitetslektor på institutionen för socialt arbete samt Ajin Verner-Carlsson, och Sandy Lindkvist projektassistenter på RIKC, är huvudförfattare till studien. Där har de intervjuat 28 personer, 15 kvinnor och 13 män, samt tio tjänstepersoner, alla i Malmö. De 28 personerna är från olika romska grupper. Tjänstepersonerna har alla på något sätt beröring i sitt arbete med frågor som rör romers situation i samhället.

Malmö har en stor romsk befolkning, en av landets största. I staden finns tre olika institutioner som på olika sätt arbetar för att öka romsk delaktighet i samhället. Men ännu kvarstår mycket.

– Studiens övergripande syfte var att få en djupare förståelse för vilka möjligheter och hinder som romer i Malmö upplever i samhället i stort. Studien skall utmynna i rekommendationer till staden i deras fortsatta arbete med romsk inkludering och för att leva upp till minoritetslagstiftningen, berättar Ajin Verner-Carlsson.

Skolan är central för att motverka antiziganism.

– Många av de intervjuade uppger att romska barns utmaningar i skolan kopplas till deras romska tillhörighet, oavsett om det handlar om stavning eller annat. Inte att problemet är att barnet har svårt för stavning, säger Ajin Verner-Carlsson.

– Det saknas tillit till barnens förmågor, och även förutfattade meningar som att romska föräldrar inte bryr sig om utbildning.

Många romer befinner sig i ekonomisk utsatthet. Och detta oavsett om de arbetar eller ej. Därför att jobben de får tillhör ofta de sämst betalda.

– Både myndigheter och övrigt i samhället lägger för lite fokus på den ekonomiska omfördelningen, menar Paula Mulinari. Det är belagt i tidigare forskning och framhålls också i studien som ett behov.

Så vad blir rekommendationerna till Malmö stad? Här är några exempel.

- Kompetensutveckling. Skolan behöver mer kunskap. Rektorer och skollednings kunskap om antiziganism behöver kartläggas.

- Särskilt fokus på personal och ledning inom HR, eftersom så många uppger att de känner otrygghet med att öppet berätta att de är romer, framförallt på jobbet.  

- Då många oroar sig för att nya generationer förlorar språket bör kommunen sträva efter att anställa personal i förskola och skola med kunskaper i romska språk.

Författarna till studien reflekterar över hur det hela tiden och så även i deras studie fokuseras på de problem romer lever med i dagens Sverige.

– Kanske, borde nästa studie istället handla om människors drömmar, säger Paula Mulinari.

Fotnot:

Studien presenterades på ett seminarium på Romska rådets årliga konferens i Malmö den 1 december i år.

Studien i sin helhet kommer att vara klar i början av nästa år.

BITTI INGEMANSSON