Artiklar
Arkivbild: Anna Von Brömssen

Romerna är en utsatt grupp

2001 fick Distriktsombudsmannen (DO), dåvarande Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, i uppdrag av regeringen att jobba med frågan om diskriminering av romer.

Målet var att skapa ett långsiktigt och strategiskt arbete för att motverka diskrimineringen men också öka romernas förtroende för myndigheter.

Antalet anmälningar till DO som handlar om diskriminering av romer är trots detta i stort sett oförändrat de senaste tjugo åren.

2013 avslöjades att polisen i Skåne hade fört ett register över omkring 4 700 romer och personer med anknytning till romer. Civil Rights Defenders och elva av de individer som fanns i det olagliga registret stämde svenska staten för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Stockholms hovrätt slog i sin dom fast att de elva personerna i målet registrerats endast på grund av sin etniska tillhörighet, ett brott mot både polisdatalagen och Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.

Ett skadestånd på 30 000 kronor till var och en av målsägarna utdömdes. Kort därefter beslutades att var och en av de romer som registrerats skulle få skadeståndsbeloppet på 30 000 kronor. Detta är största sammanlagda skadestånd svenska staten någonsin betalat ut. Polisen hävdar att man har raderat registret och vidtagit åtgärder. DO har sedan polisregistret uppdagades ett pågående tillsynsärende.

Enligt rapporten ”Romers rättigheter” från 2014 hade 230 anmälningar om diskriminering av romer inkommit till DO under åren 2004–2010, av dessa gick DO vidare med ett trettiotal till domstol eller förlikning.

En majoritet av anmälningarna handlade om diskriminering och trakasserier av romer i samband med handel, hotellövernattning och restaurangbesök.

Tjugo procent av anmälningarna rörde bostadsmarknaden, framför allt att bli bortvald när lägenheter förmedlas och att bli nekad att köpa bostadsrätter.

Romer anmälde också att de diskrimineras i handläggningen och bemötandet av socialtjänsten.

Ingen ny rapport har sammanställts specifikt om diskriminering av romer sedan 2014 men de anmälningar om diskriminering av romer som har inkommit till DO sedan dess är snarlika: romer upplever sig särskilt diskriminerande och trakasserade i situationer som inbegriper bostäder, butiker, restauranger, hotell och socialtjänst.

Sedan 2021 undersöker DO särskilt diskriminering av romer inom socialtjänsten och bostadsmarknaden.

Enligt DO är det inte ovanligt att romer blir nekade bostäder på grund av sitt ursprung. Det händer även att romer inte får tillgång till tidiga insatser inom socialtjänsten, vilket kan leda till tvång när socialtjänsten väl väljer att agera.

Många romer vittnar om att de döljer sitt ursprung av rädsla för omgivningens reaktioner. Nyligen stämde fackförbundet Handels en svensk klädbutik för brott mot lagen om anställningsskydd. Den romska kvinna som arbetade i klädbutiken höll sitt ursprung hemligt. Enligt kvinnan möttes hon dagligen av rasistisk jargong och nedsättande kommentarer om romer. När hennes romska bakgrund uppdagades blev hon utfryst av arbetskollegor och chefer.

Under de senaste tio åren har DO drivit ett flertal fall om romsk diskriminering vid i Sverige.

2018 stämde DO en leksaksaffär. Butikspersonalen hade följt efter en barnfamilj i butiken och hade hotat med att ringa väktare. DO bedömde att personalens behandling missgynnade familjen och att det hade ett samband med familjens romska etniska tillhörighet. Hovrätten ansåg att bevis saknades för diskriminering.

Under ett restaurangbesök i Nyköping fick tre kvinnor och tre män beskedet att kvinnorna var tvungna att lämna restaurangen eftersom deras kjolar inte var tillåtna enligt restaurangens klädkod. 2016 stämde DO restaurangen och 2017 nådde parterna en förlikning som innebar att restaurangen fick betala ett skadestånd på 10 000 kr till var och en av de tre kvinnorna.

Ett antal romska kvinnor som hade bokat och betalat för ett hotellrum via en hotellbokningssajt online blev avvisade när de kom till check-in. Hotellbolaget har uppgett att det sannolikt berott på att man vid ett tidigare tillfälle ska ha haft problem med gäster som var romer. 2021 nåddes en överenskommelse mellan parterna som innebar att kvinnorna får 30 000 kronor vardera i ersättning.

I samband med en vårdnadsutredning upplevde en romsk man sig diskriminerad av socialtjänsten i Mjölby. DO konstaterade 2016 att ”generaliserande och stereotypa beskrivningar om finska romers kultur var avgörande för socialtjänstens beslut”. Vidare skriver DO i sin utredning att man”anser att detta arbetssätt inte är förenligt med kraven på saklighet och objektivitet i socialtjänstens utredning vilket medför risk för diskriminering på ett sätt som har samband med etnisk tillhörighet och kön” samt att ”DO förutsätter att Mjölby kommun ser över sitt arbetssätt och vidtar de åtgärder som krävs för att undanröja de identifierade riskerna för diskriminering.”

Ett uppmärksammat ärende var diskrimineringen av en romsk kvinna som bodde på ett hotell i Stockholm i mars 2014 för att delta i regeringens konferens om vitboken om övergrepp mot romer. Kvinnan skulle äta frukost på morgonen och hennes närvaro ifrågasattes av personalen och hon blev hänvisad till en plats i lobbyn där hon serverades en kopp kaffe. DO träffade en förlikning som innebar att bolaget skulle göra en donation på 100 000 kr till Sveriges Internationella Roma Filmfestival. Hotellet skulle dessutom, utöver den utbildning som bolaget redan hade genomfört om likabehandling, ge personalen särskild utbildning med fokus på den romska folkgruppen.
 

PETRA KAHN NORD

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2023-03-29