Språkbo en finsk språkbadsvistelse med helpension

- Vi kallar det Språkbo och de som deltagit gillar det verkligen, säger Annika Peltoniemi som är kursansvarig.

Språkbo innebär att barnfamiljer och mor- och farföräldrar kan komma till Axevalla Folkhögskola under en weekend för att ”bada i finska”. Det erbjuds föreläsningar och samvaro om och på finska. Konceptet som erbjuds i samarbete med Isof, institutet för språk och folkminnen, har nu varit i gång i 1,5 år och erbjuder familjer en möjlighet till fyra weekendträffar under ett år. Senaste tillfället för Språkbo var i april i år.

- Föräldrarna kunde gå på föreläsning, samtidigt som en anställd lärare kunde ta hand om barnen. Det uppskattades oerhört. Man hade kul och spelade Mölkky, en finsk variant av kubb, säger Annika Peltoniemi.
Språkbo-helgerna har olika teman. Förra våren hade man till exempel ett tema om naturen.
- Vi har också olika föreläsare. Vi har till exempel haft Riikka Paloluoma, expert på språkbad vid Åbo akademi som föreläst om tvåspråkighet och varför det är så viktigt att för familjer att bibehålla och revitalisera tvåspråkigheten, säger Annika Peltoniemi. 
Under barnens första år är det oftast inget problem att hålla fast tvåspråkigheten, menar Annika Peltoniemi. Det är först när barnen börjar gå på förskola och skola som svenskan tenderar att  tränga undan finskan.

- Vi vänder oss just till barnfamiljer som har svårt att få till det med hemspråket. De flesta familjer som kommer till Språkbo är blandade, den ena parten finsk- och den andra svensktalande. Jag har själv varit modersmålslärare i finska och har varit i kontakt med andra modersmålslärare i Sverige som alla upplever hur svårt det är för många familjer att upprätthålla finskspråkighet i vardagen, säger Annika Peltoniemi.


Men trots att Språkbo är uppskattat, boendet och maten är gratis och miljön är vacker, så är det svårt för många barnfamiljer att komma. Det kan inte passa in det i livspusslet.
- Förra hösten blev två Språkbo-tillfällen inställda, även senast i maj fick vi ställa in det. Det är ett gissel att det är svårt för familjer att prioritera mellan olika behov, säger Annika Peltoniemi.

Skövdebon Eija Kemppainen är en av dem som varit på två Språkbon med sin man och med dottern och dennes familj. Eija är klart nöjd med resultatet. 
- Jag tyckte det var jättebra, min dotter och hennes man fick delta i föreläsningen om varför flerspråkighet är viktigt, samtidigt kunde jag ta hand om barnbarnen som är 4 och 6 år gamla.
Eija tycker också om att man kan träffa andra familjer som är i samma position och dela erfarenheter med varandra.
- Min dotters man är svenskspråkig och det behövs mycket stöttning när den ena föräldern inte kan finska. Det är bråttom nu. Det är när barnen är små som man måste satsa, säger Eija, som själv är född i Finland och flyttade till Sverige i 19-års ålder.
För mig som mormor kändes det bra att kunna hjälpa till med barnen så att min dotter och hennes man kan få verktyg att stärka finskan. Det är framför allt bra om någon annan än jag berättar om vikten att hålla i gång finskan. Jag inte skuldbelägga min dotter.

Axevalla folkhögskolan, som har 150-åriga anor, drivs sedan 1982 av en stiftelse som ägs av Sverigefinska Riksförbundet. 
Förutom utbudet av allmänna kurser, erbjuder Axevalla olika kortkurser med finska teman. Annika lyfter också fram en skräddarsydd kurs på vårdfinska för vårdpersonal och personal inom äldreomsorg.

- De som kom med arbetskraftsinvandringen på 60-och 70-talet har blivit gamla och behöver vård. Och då vill de helst ha vård på finska. Förutom finsktalande vårdpersonal, undervisar vi även svensktalande vårdpersonal som behöver kulturellt och språkligt stöd, säger Annika Peltoniemi. 

Skövde är ett finskt förvaltningsområde och kommunen ger stöd till en interkulturell utbildning.
- Det här med fil till maten är till exempel en typisk finsk kulturell grej som man borde veta om man jobbar inom vården, säger Annika som själv har jobbat tidigare som förskollärare.
- Jag är född i Sverige med finska föräldrar och finska är mitt modersmål, det är mina rötter. Vi pratade finska hemma och jag gick i en finsk klass de första sex åren i skolan, säger Annika som fyller 50 nästa år. 
- Jag är i kontakt med olika finsktalande grupper i Sverige som gärna vill prata finska, då är det skönt att kunna prata med mig på hemspråket.

Det händer mycket annat i språkbadsväg på Axevalla:
 I april avlutade Annika projektet, ”Om vi skulle ses” som omfattade ett Språkbo för medelålders personer.
- Folk har ett jättestort behov av att ses och ventilera och fundera över sin identitet, men det är svårt att hitta mötesplatser.
Man har också bjudit en sverigefinsk ståuppkomiker till Axevalla, ett grepp som var uppskattat. Även Sverigefinska ungdomsförbundet har haft träffar på Axevalla. Markoolio har varit på plats och spelat och man har haft karaoketräffar på finska.

I augusti står Axevalla folkhögskola återigen som värd för ett populärt sverigefinsk sommar- och kulturfestival i samarbete med Sverigefinska Riksförbundet, SFRF.
- Folk kommer hit från hela Sverige tältar och vi hyr ut Axevalla till boende, säger Annika Peltoniemi.

Det hålls dessutom ett mästerskap i Karaoke på finska på Axevalla. De olika finska föreningarna har lokala uttagningar, Sedan sker det semifinal och final i karaokemästerskapet på Axevalla, där det utses både en kvinnlig och en manlig mästare i Karaoke. Folk kommer från hela landet för att delta. När det sjungs Karaoke så dansar åhörarna. I år gästas Axevalla dessutom av ett finskt dansband som spelar i anslutning till Karaokemästerskapet.

- Det är viktigt att folk får släppa loss på finska, många får inte en chans att tala finska i vardagen. Det gör inget om man råkar säga något fel. Det är upp till var och en hur de vill vara språkbärare, säger Annika Peltoniemi.
 

FREDRIK SIERADZKI