Ny årsrapport för romsk inkludering 2023

Årsrapporten baseras på underlag från olika myndigheter och andra aktörer, intervjuer med kommuner och dialoger med den romska minoriteten. Fadila Sadki, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm ser en positiv utveckling för brobyggarverksamheten i flera kommuner och statsbidraget för romsk inkludering bidrar till en fortsatt förbättring i kommunerna.

–Vi kan konstatera att brobyggare är ett vinnande koncept bland kommuner. Samtidigt beskriver Skolverket att de inte har lyckats få deltagare till utbildningen lärarassistent, som skapats just för brobyggare. Den främsta anledningen verkar vara att många kommuner befinner sig i ett pressat ekonomiskt läge med en hög arbetsbörda vilket kan göra det svårt för dem att prioritera utbildningen.

Under året har kommuner fortsatt kunnat söka statsbidrag för romsk inkludering och söktrycket har varit högt, berättar Fadila Sadki.

–Många projekt är igång och de redovisningar som hittills inkommit visar på mångsidiga insatser som ger positiva effekter för romsk inkludering.

De intervjuade kommunerna menar att de behöver extern finansiering för arbetet med romsk inkludering för att kunna bygga en struktur som fungerar över tid.

–En del kommuner vittnar om en rädsla för att påbörja projekt med kortvarig finansiering, eftersom det finns en risk att de då inte kan fortsätta arbetet när projektet är avslutat. På Länsstyrelsen har vi i flera av våra tidigare rapporter påtalat att kortsiktiga uppdrag kan underminera arbetet med strategin och minska förtroendet mellan den romska minoriteten och majoritetssamhället. Detta berör också myndigheter med uppdrag inom ramen för strategin.

Utbudet av kurser inom romani chib och romsk kultur är fortsatt lågt och minoriteten romer har lägst andel elever som läser modersmål i jämförelse med övriga nationella minoriteter. Det pågår flera nationella uppdrag för att främja romani chib och romsk kultur. Länsstyrelsen bedömer att det är viktigt att dessa får fortsätta, då syftena med uppdragen förutsätter ett långsiktigt arbete för att nå avsedd effekt.

Länsstyrelsen i Stockholm har tagit del av rapporteringar om den rådande diskrimineringen och antiziganismen i samhället. Myndigheten har också via ett genomfört projekt och samråd fått ta del av minoritetens erfarenheter och de omfattande konsekvenserna som diskriminering och antiziganism orsakar.

–Diskriminering av romer förekommer i alla delar av samhället: på arbetsplatsen, i skolan och i mataffären, och påverkar alla delar av den drabbades liv. Upprepad utsatthet kan dessutom leda till ohälsa, säger Fadila Sadki.

Statistik från Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Brottsförebyggande rådet visar att anmälningar om diskriminering och hatbrott minskar, samtidigt som undersökningar och minoriteten vittnar om en ökning.

–DO bedömer att det finns ett mörkertal, då många som drabbas inte anmäler, bland annat på grund av rädsla för repressalier eller att inte bli trodd. Men varför det redan låga antalet anmälningar minskar ytterligare är oklart.

Länsstyrelsen har lämnat ett antal förslag till regeringen för att stärka möjligheterna att nå målen med strategin för romsk inkludering:

• Länsstyrelsen föreslår att regeringen utreder möjligheterna att uppta språk som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen.
• Länsstyrelsen föreslår att regeringen uppdrar åt expertmyndigheter att utreda det låga och minskade antalet anmälningar om diskriminering och hatbrott gällande romer.
• Länsstyrelsen föreslår att myndigheter som är relevanta för strategins genomförande ges långsiktiga uppdrag och adekvata resurser för att kunna arbeta effektivt med strategin inom sina respektive verksamhetsområden.
• Länsstyrelsen föreslår att den romska minoriteten tilldelas motsvarande bidrag för samråd som de sverigefinska och tornedalska minoriteterna får.
• Länsstyrelsen föreslår att statsbidraget till kommuner för att främja romsk inkludering bör finnas åtminstone så länge strategin för romsk inkludering är i kraft, det vill säga till 2032. Regeringen bör se över möjligheten att utforma statsbidraget på ett sätt som möjliggör för kommunerna att arbeta långsiktigt, likt det bidrag som finns för kommuner som ingår i förvaltningsområden.
• Länsstyrelsen föreslår att myndigheten ska ges långsiktig finansiering åtminstone så länge strategin är i kraft, det vill säga till 2032.
• Länsstyrelsen föreslår att myndigheten ges uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter som uppges i Länsstyrelsens uppföljningssystem, ta fram indikatorer för uppföljningen av strategins olika verksamhetsområden. Länsstyrelsen och berörda myndigheter behöver också få adekvata resurser för ett sådant uppdrag.
• Länsstyrelsen föreslår att regeringen utreder möjligheten att införa tillsyn av minoritetslagen.

KARIN SKOGLUND