Artiklar
Eeva Österberg tar emot minoritetsspråkspriset på scen. Foto: Karin Skoglund.

Eeva Östberg mottagare av minoritetsspråkspriset

På Isofs årliga språkrådsdag i Stockholm delades minoritetsspråkspriset ut för värdefulla insatser för minoritetsspråken i Sverige. Årets lyckliga vinnare är Eeva Östberg, bibliotekschef på Finlandsinstitutets bibliotek.

–Tack! Det är en stor ära för mig att ta emot minoritetsspråkspriset idag. Användningen av det finska språket väcker känslor här i Sverige. Både positiva och negativa. När jag för närmare 20 år sedan flyttade till Sverige fick jag upprepade gånger höra att mitt modersmål var ett fult språk.

Som bibliotekarie och etnolog fann hon svaret om synen på det finska språket i böckerna när hon läste om den svenska rasbiologin.

–Litteratur kan ge oss nycklar för att förstå det samhälle vi lever i och hjälpa oss att sätta våra egna erfarenheter i en större kontext, fortsatte hon.

I tre år har Eeva Östberg arbetat som chef för Finlandsinstitutets bibliotek som också är ett nationellt resursbibliotek för finska. Innan dess har hon i drygt 10 år arbetat kommunalt med att synliggöra det finska språket och sverigefinnars rättigheter.

–Litteratur är inte enbart en utmärkt kunskapskälla utan även magi för våra språkkunskaper. Finlandsinstitutets bibliotek har haft en tydlig målsättning de senaste åren – att inspirera sverigefinnar i landet till att läsa på minoritetsspråket finska. Vårt fokus är att inspirera vana läsare att hitta nya och spännande läsupplevelser och ovana läsare att våga ta steget att prova läsa på finska.

Som ny bibliotekschef ville hon särskilt lyfta litteraturen för de yngre sverigefinnarna och rekryterade en barn-ungdomsbibliotekarie. Många besökare på Finlandsinstitutets bibliotek är just föräldrar som lånar barnböcker på finska, en viktig del i revitaliseringen och av det finska språket i Sverige.

Eeva Östberg. Foto: Karin Skoglund

Minoritet.se får en kort pratstund med Eeva i foajén där hon varvar ner efter prisutdelningen. Med sig har hon priset, en skulptur av glas och öländsk kalksten, skapad av konstnären Bodil Magnusson, diplomet och en stor blomsterbukett. Att möta olika målgrupper och inspirera dem till läsning på finska är bibliotekets kärnuppdrag, berättar hon.

–Vi ser en tydlig efterfrågan och vi ser att intresset för finsk litteratur ökar. Vi träffar även många nybörjare som nyligen börjat studera finska och söker litteratur. Här har vi synliggjort den lättlästa litteraturen på finska. För många är det heller inte självklart att läsa på finska. Många som är födda och uppväxta i Sverige har en bild av att de inte kan läsa på finska och att det ska vara svårt.

Samtidigt som Eeva är jätteglad för priset och intresset för bibliotekets arbete, lurar en stor skugga över framtiden för Finlandsinstitutets biblioteket som fyller 130 år i år. I sitt tacktal på scenen säger hon:

–Tyvärr blev det inget muntert jubileumsår för oss. Trots en fantastisk verksamhet och fina resultat har vår finansiering minskat kraftigt. Min största oro just nu är att vi riskerar att förlora kompetenta medarbetare på grund av den osäkra ekonomiska situationen.

Hon poängterar att hon inte vill fokusera för mycket på det just idag när hon prisas och är omgiven av applåder, men hon vill ändå berätta.

–Jag hade trott att när man når resultat så löser sig ekonomin. Men jag är tacksam att vårt arbete uppmärksammas – det känns jättekul. När jag gick hit idag så tänkte jag, nu orkar jag kämpa lite till, priset uppmuntrar till fortsatt arbete och energi – det känns härlig att känna det.

I sitt tal tackar hon finansiärerna, Finlandsinstitutets ledning, ”min make för hans positiva attityd till flerspråkighet och mina barn för att de orkar tala finska med mig”. Hon tackar även alla i arbetsgruppen med namn, de som har gjort allt ”för att visa vägen, stötta, guida, inspirera och informera”.

–Jag är så stolt över den utveckling som jag och mina kollegor lyckats skapa. Idag uppmärksammas inte enbart mitt och vårt biblioteks arbete utan även det finska språket och bibliotekens och bibliotekariernas betydelse för alla minoritetsspråk i Sverige. Kiitos!

KARIN SKOGLUND

 

Sidan uppdaterad 2024-04-24