Bageriet för rågbrödsälskare

–Jag brinner för mat och kultur och för hur det engagerar – särskilt för den här produkten, rågbrödet som är förknippat med den sverigefinska och finska matkulturen, säger han till minoritet.se som börjar intervjun med ett besök i bageriet för fotografering. Av hygienskäl blir det plastmössa, plastrock och skoskydd på. Här tillverkas rågbröd i alla dess former, runda limpor, i bakform, i halvor och rågrutor som nu ligger på hög och ska packas i påsar av bagaren Vesa.

Andreas Gisselfeldt tog över det finska hembageriet förra året i oktober och tre anställda följde med från förra ägaren. Idag arbetar fem personer i bageriet och en i försäljningen.

Rågbröden bakas hantverksmässigt från grunden med svenska råvaror utan tillsatser med endast surdeg, mjöl och salt. Det ska vara enligt ”den finska traditionen”, menar Andreas. Just rågbrödet, särskilt råglimpan är storsäljaren, som även är Andreas egen favorit.

–Men vi bakar också munkar, grisar och karelska piroger.

Hur bakar man det perfekta rågbrödet?

–Surdegen är själva grunden, vi bakar utan jäst så det kräver en längre jäsningstid och korrekt baktemperatur. Surdegen ligger också till grund för smaken.

Vurmen för rågbröd har han med sig sen han var liten.

–Jag har finskt påbrå genom min pappa och vi åt rågbröd hemma. Nu när jag är äldre är det nog lite så att jag söker mina rötter. Mat är ett stort intresse och jag har arbetat med mat hela mitt yrkesliv, säger Andreas som också är ägare av företaget Mälarchark.

Men det är inte lätt att driva företag idag efter coronapandemin och inflation, medger han.

–Dessutom är det en förtroendebransch att jobba med mat och det ställer krav.

Det var många av de gamla kunderna som frågade sig om rågbrödet skulle hålla måttet med den nya ägaren, skulle ”en svenne” ge sig på att baka finskt bröd, berättar Andreas som efter giftermål numera har ett svenskt efternamn.

–Men många kom in personligen och tackade och det är en drivkraft i sig att bageriet engagerar många.

Man skulle kunna tro att det främst är sverigefinländare som köper rågbröd, men det finns ingen typisk kund – till exempel köper många svenskar rågbröd på bageriet av tradition. Finska hembageriet levererar också till ett stort antal matbutiker i storstäderna, Mälardalen och Dalarna.

Bageriet är inne på sin sjunde månad efter konkursen och det mesta börjar att sätta sig och även om de tillverkar en ”unik” produkt saknar de inte konkurrens.

–Det är långt ifrån lätt, men engagemanget för våra produkter är nog det som får bageriet att leva vidare, tror Andreas.

Som den gången Finska hembageriet fick en beställning på 2400 karelska piroger av Finsk-svenska handelskammaren.

–Besökarna på en mottagning fick varsin give-away med karelska piroger, recept och den sverigefinska flaggan. Det var mycket uppskattat.

Framöver vill Andreas Gisselfeldt gärna utveckla verksamheten med nya produkter och nya smaker, men grunderna ska vara de samma.

Mat är viktigt för att en kultur ska leva vidare. Vi bevarar den finska matkulturen tillsammans, vi som producenter och konsumenterna.

KARIN SKOGLUND