I dag svarar Thomas Hammarberg och Soraya Post på Emir Selimis debattinlägg i förra numret av Feministiskt perspektiv. De menar att begreppet antiziganism syftar på majoritetssamhällets föreställningar om zigenare snarare än på romer, även om dessa rasistiska idéer drabbar romerna. Vidare menar undertecknarna att det finns ett brett stöd hos romska organisationer både nationellt och internationellt för att samla arbetet mot rasism mot romer under denna beteckning.
Emir Selimi från Unga Romer skriver i en debattartikel i Feministiskt perspektiv att ordet antiziganism är ”rasistiskt, kränkande och mobbande”. Han uttrycker också besvikelse över att vi inte har hörsammat hans förslag om att använda ordet ”antiromism” och menar att Soraya Post gör mer skada än nytta genom att driva användandet av begreppet antiziganism.
Vi har vid ett flertal tillfällen pratat med Emir Selimi om begreppet antiziganism, bland annat på möten som Kommissionen mot antiziganism har anordnat. Vid dessa möten har vi diskuterat hans argument och vi respekterar givetvis hans åsikt om att antiziganism upplevs som kränkande. Vi respekterar också att Unga romer hellre använder begreppet antiromism. Vi har dock valt att fortsätta att använda ordet antiziganism för att beskriva den rasism som slår mot romer.
Med antiziganism menas den särskilda rasistiska struktur, ideologi och de fientliga fördomar som drabbar romer. Antiziganismen kränker principen om människors lika värde och rättigheter. Den bygger på en ojämlik värdering av människor och bidrar till en ojämlik fördelning av makt och resurser. Begreppet har bildats i analogi med ordet ”antisemitism”, det vill säga fientlighet och fördomar mot judar. Det är dessutom vedertaget i många internationella sammanhang.
Antiziganismen handlar egentligen inte om romer. Den handlar om majoritetssamhällets föreställningar om romer, eller snarare om ”zigenare”, därav slutledet ”-ziganism”. Myterna om ”zigenarna” har tagit sig väldigt många olika uttryck historiskt, till exempel att ”zigenarna” skulle vara särskilt stöldbenägna, opålitliga, kidnappa barn och så vidare. Vi vill betona att dessa myter är helt verklighetsfrånvända och inte har något med romer att göra! Med begreppet antiziganism lägger vi fokus på majoritetssamhällets fördomar och den rasistiska strukturen, istället för att fokusera på romer.
De antiziganistiska myterna har en historisk kontinuitet. ”Zigenare” är, liksom Emir Selimi skriver, ett rasistiskt begrepp och ett äldre ord som förr (men även i dag) användes nedlåtande om romer. Begreppet antiziganism innehåller därför på det sättet en påminnelse om den historiska diskrimineringen av romer.
Kommissionen mot antiziganism är en kommitté som är tillsatt av regeringen. Vårt uppdrag är att ”åstadkomma en kraftsamling i arbetet mot antiziganism”. Ett av våra mål är att göra antiziganismen och dess konsekvenser kända för en bred allmänhet. Majoriteten av ledamöterna i kommissionen är romer. Kommissionen har också genomfört omfattande konsultationer med romer, där begreppet antiziganism diskuterats. Vår uppfattning är att majoriteten av romer anser att begreppet är användbart för att beskriva den rasism många romer upplever i sin vardag.
Ett arbete för romers rättigheter är angeläget, brådskande och nödvändigt. Antiziganismen som drabbar romer är mycket omfattande. Den betraktas som legitim och begränsar kraftigt romers livsvillkor och mänskliga rättigheter. Vi vill gärna fortsätta att fokusera på att tillsammans motverka den rasismen, oavsett vilka ord vi än använder för att omnämna den.
Thomas Hammarberg, ordförande i Kommissionen mot antiziganism
Soraya Post, ledamot i Kommissionen mot antiziganism
Debattartikeln publicerades den 21 augusti i Feministiskt Perspektiv.