Hatbrott är en del av många romers vardag och påfallande ofta är det barn som drabbas. Samtidigt är anmälnings- och uppklaringsfrekvensen mycket låg. Det framkommer i dag i två rapporter om hatbrott som Kommissionen mot antiziganism har beställt. Imorgon diskuteras åtgärder mot antiziganistiska hatbrott vid ett rundabordssamtal i Malmö.
– Antiziganismen i Sverige är mycket omfattande och tar sig i sin extrema form uttryck i hatbrott. Antalet anmälningar är begränsat men vi vet att det finns ett stort mörkertal. Den bistra sanningen är att kränkningar mot romer i många fall passerar utan att det leder rättsliga konsekvenser, säger Thomas Hammarberg, ordförande i kommissionen.
Kommissionen mot antiziganism har mot bakgrund av den allvarliga situationen beställt två rapporter. Tiberiu Lacatus, romsk expert, har i en unik studie intervjuat 37 romska EU-medborgare om de kränkningar och hatbrott de blir utsatta för när de kommer till Sverige med hopp om ett bättre liv. Isabel Schoultz, fil. dr i kriminologi vid Lunds universitet, har analyserat varför polisanmälda hatbrott med antiziganistiska motiv inte klaras upp i högre utsträckning. Rapporterna publiceras idag.
Studierna bekräftar kommissionens bild att antiziganistiska hatbrott är en del av många romers vardag. I jämförelse med anmälda hatbrott mot andra grupper är olaga diskriminering betydligt vanligare för romer. Händelserna sker ofta på platser och områden där det är omöjligt att freda sig. Handlingar som för majoritetsbefolkningen ter sig oproblematiska, till exempel att gå och handla, tanka bilen eller ta bussen, blir för många romer en påfrestning.
– Särskilt allvarligt är också att antiziganistiska hatbrott i hög utsträckning drabbar barn i deras närmiljö. I 15 procent av anmälningarna är barn målsägande och det handlar ofta om hot och ofredande från grannar eller i skolan, säger Erland Kaldaras, ledamot i kommissionen.
För EU-medborgarna har våldet blivit ett återkommande inslag i deras liv och attackerna verkar bli allt grövre. Deras dagar är präglade av en ständig rädsla och oro för våld och kränkningar. Det kan handla om att grupper eller enskilda kastar stenar på dem, skär sönder deras tält, försöker sätta eld på deras tillhörigheter, sprutar med brandslangar på dem, spottar på dem, förstör deras pappersmuggar eller hotar att döda dem.
Mycket få antiziganistiska hatbrott leder till åtal. Analysen av de anmälningar som gjorts till polisen visar att förhållandevis få av dem utreds, att myndigheten många gånger inte förmår identifiera hatbrott och att kvaliteten på utredningarna är högst varierande.
Imorgon (den 23 oktober) har kommissionen samlat romska representanter, civila organisationer samt Polisen, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Barnombudsmannen (BO) och Boverket för att diskutera rapporterna.
– Samhällets aktörer har ett gemensamt ansvar att reagera och tydliggöra att hatbrott är oacceptabelt i ett demokratiskt samhälle. Nu vill vi tillsammans med romer och berörda myndigheter ta fram konkreta åtgärder mot antiziganistiska hatbrott, säger Erland Kaldaras.
Ambitionen med rundabordssamtalet är att det ska utmynna i förslag på åtgärder mot hatbrott samt åtgärder för att fler hatbrott ska kunna uppklaras i framtiden.
Ladda ned ”Studie om hatbrott och andra allvarliga kränkningar riktade mot EU-medborgare”
Ladda ned ”Polisanmälda hatbrott med antiromska motiv – en studie av polisens utredningsåtgärder”
För mer information, kontakta Anneli Tillberg, utredningssekreterare, Kommissionen mot antiziganism: 072-520 83 30