Ett fyrtiotal romska aktivister träffade kommissionen för att diskutera åtgärder mot antiziganism.
– Utgångspunkten för kommissionens förslag till regeringen är att ett erkännande av antiziganism måste fyllas med konkreta åtgärder. Vi anser inte att det görs tillräckliga framsteg i arbetet mot antiziganism i dag, inledde Thomas Hammarberg, ordförande i Kommissionen mot antiziganism.
Kommissionen hade bjudit in romska aktivister till dialog i Stockholm den 25 april för att diskutera vilka åtgärder som krävs för att motverka antiziganismen och bryta dess kontinuitet. Synpunkterna är viktiga i kommissionens arbete med att ta fram det slutbetänkande som ska presenteras för regeringen i juni i år.
Bland annat diskuterades vad som utgör relevanta, kraftfulla och långsiktiga insatser för att säkerställa romers mänskliga rättigheter.
En fråga som flera deltagare lyfte var hur efterlevnaden av minoritetspolitiken kan skärpas.
– Vad händer till exempel om kommuner bryter mot minoritetslagstiftningen? Det finns i dag ingen riktig tillsyn och heller inga sanktionsmöjligheter, menade en av deltagarna på mötet.
Behovet av revitaliseringsåtgärder för romani chib diskuterades, liksom hur det romska civilsamhället skulle kunna stärkas. Minoritetspolitikens fokus på förvaltningsområden problematiserades av flera deltagare. Svårigheten för romer att få upprättelse för diskriminering och hatbrott nämndes särskilt. Även diskriminering inom socialtjänsten och vården lyftes som viktiga frågor.
Kommissionen har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda huruvida inrättande av en nationell myndighet, ett center för romska frågor, skulle kunna stärka arbetet mot antiziganism. Gunno Gunnmo och Stefano Kuzhicov, ledamöter i kommissionen och i arbetsgruppen, presenterade arbetsgruppens förslag.
– Att ett eventuellt center genomsyras av reell romsk delaktighet och romskt inflytande är helt centralt. Det är också viktigt att ett center inte fråntar andra aktörer deras ansvar. Det ska heller inte vara ett alternativ till eller konkurrera med civila samhällets organisationer eller lokala institutioner. I stället ska centret stärka dem och verka tillsammans med dem, sa Gunno Gunnmo.
– Ett center ska också kunna agera och reagera mot antiziganism på liknande sätt som kommissionen har gjort under sin verksamhetsperiod, fortsatte Stefano Kuzhicov.
De flesta deltagarna på mötet var positivt inställda till idén om ett nationellt center för romska frågor. Några framförde kritiska synpunkter mot myndighetsformen och menade att det är bättre att inrikta sig på att stärka det romska civilsamhället. Andra menade att en myndighet skulle kunna vara en pådrivande kraft mot antiziganismen.
Några av deltagarna på mötet. Till vänster Stefano Kuzhicov, ledamot i kommissionen.
– Som tjänsteman märker jag att andra tjänstemän lyssnar på mig. Det måste de göra. En tjänsteman på en myndighet får lättare tillträde till olika beslutsfattare, konstaterade en av deltagarna.
Thomas Hammarberg sammanfattade diskussionen.
– Vi tar med oss vikten av att ett center måste ha makten att åstadkomma verklig förändring, det måste också ha en oberoende ställning i förhållande till regeringen, sa han.
Stefano Kuzhicov avslutade med att betona att arbetet mot antiziganism måste få en långsiktig lösning.
– På varje dialogmöte har romer lyft idén om en institution för romers rättigheter. Arbetet mot antiziganism måste fortsätta – annars riskerar den romska frågan att försvinna från dagordningen, avslutade han.