Paulas skrivarkurser kan vara förlösande

Paula Vartiainen är den enda skrivpedagogen i södra Sverige som håller skrivarkurser i både finska och meänkieli.

- På mina kurser finns inga krav på språkriktighet, kommateckens placeringar eller grammatik. Blir det blandspråk så kan vi rätta till det senare. Viktigast är att få fram historierna vi alla bär på, att deltagarna får mod att berätta, säger Paula.

För sverigefinnar och personer med rötter i Tornedalen kan Paulas skrivarkurser vara rent förlösande, det har hon upplevt många gånger. Här bubblar minnen från barndomen upp och skratt blandas inte sällan med vemod.
- Samlar man en grupp som har samma bakgrund, även om de är på olika språkliga nivåer, så inspirerar de varann, öppnar upp till  skatten som finns inombords. Du kommer ihåg vad mormor och grannen sa, hur de pratade i byarna, olika uttryck och ordstäv, vilka sorts människor som bodde där. Det är spännande att se hur gruppens deltagare själva leder utbildningen. Det är inte jag som gör det utan vi hjälps åt.

Paula är uppväxt i finska Kolari i Tornedalen och författare till Taftihame (Taftkjolen), en prisad barndomsskildring som utspelas i 1950-talets Tornedalen. Sedan 1979 bor Paula i Sverige.

Ofta är det de finska förvaltningskommunerna i Stockholms län som är hennes uppdragsgivare. När det gäller meänkieli har Institutet för språk och folkminnen backat upp ekonomiskt. Pilotkursen i meänkieli avslutades i december 2017 på uppdrag av STR-T:s lokalavdelning Tornedalingar i Stockholm, och hon hoppas på fler uppdrag.
- Jag har jobbat i flera år med sverigefinnar som kom till Sverige under 50- och 60-talen. En del av dem kunde varken skriva på finska eller svenska, och min tanke var att fånga upp deras berättelser. Att försöka uppliva och inspirera och samtidigt lämna något till kommande generationer. De sverigefinnar som varit här länge vill ofta berätta om hur och varför de kom till Sverige, återge sin levnadshistoria eller arbetshistoria.

Det finns exempel på dem som blivit så inspirerade av kurserna att de börjat skriva fiktion, alltså inte bara dokumentärt.
- Tornedalingarna här nere i Stockholm har inte alltid kvar så mycket av sina språkliga rötter från gränsen, men samlar man en grupp tornedalingar på olika språkliga nivåer så inspirerar de varann.

Vad är svårast med meänkielin?

- Att det är så nytt som skriftspråk. Det finns inte så mycket att gå till när det gäller språkriktighet och ordförråd. Språket kan också se olika ut i Tornedalen beroende på varifrån man kommer. Men på kursen fäster vi inte så mycket uppmärksamhet vid det utan vi försöker få fram berättelserna: om by-original och händelser, både tragiska och roliga. Jag hoppas att det väcker lusten att rota fram mer.

Först efter kursens slut är det dags för redigering av texterna för dem som vill, men där kommer inte Paula in, hon är ingen språkpolis.
- Min uppgift är att uppmuntra och inspirera.

Paulas skrivarkurser är olika långa. Meänkielikursen hösten 2017, arrangerad av STR-T:s lokalavdelning Tornedalingar i Stockholm, bestod av fem träffar gånger fyra timmar.
- Alla får mot slutet av kursen veta vilka styrkor hon eller han har som författare. Och också få tips på hur de kan komma vidare.

Det finns ganska lite litteratur på meänkieli i dag. Hoppas du att dina kurser   leder till fler böcker?

- Det skulle jag önska, men det är på intet sätt målet. Målet är att få igång människor, att de får tillgång till minnen och språket. Det är ganska långt därifrån till att skriva en roman.

Tips till den som vill lära sig meänkieli men inte har språket omkring sig i vardagen?

- Gå med i Tornedalingar i Stockholm! Där träffar du människor som kan språket. Föreningen har språkkurser, konversationscirklar, läsecirkel med tornedalska författare och så. Umeå universitetet bjuder också språkkurser på distans. Ta även kontakt med dina gamla släktingar och låt dem berättar på meänkieli om olika saker, det gör de säkert gärna.

SUSANNE REDEBO

 

Se webbklippet nedan där Paula Vartiainen berätta om olika händelser där likheter mellan finska och meänkieli ställt till det i vardagen.

 

 

 

Sidan uppdaterad 2018-01-16

Se webbklippet nedan där Paula Vartiainen berätta om olika händelser där likheter mellan finska och meänkieli ställt till det i vardagen.

Paula Vartiainen Foto: Susanne Redebo
Paula Vartiainen Foto: Susanne Redebo

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?