Prenumerera på artiklar Nyhetsarkiv Artiklar

Nu har Romano center fått nya lokaler

[2018-10-26] I mitten av oktober fick Romano center i väst sina nya efterlängtade lokaler som då invigdes med tal, mat och underhållning.

Domino Kai får pris

[2018-12-14] Domino Kai får den 21 januari i Norrmalmskyrkan i Stockholm ta emot Martin Luther King-priset 2019. Platsen där Martin Luther King själv predikade i samband med att han mottog Nobels fredspris.

Romska smycken visas upp

[2018-12-05] Den 7 december invigs vandringsutställningen Romska smycken – Hantverk, tradition och ett sätt att leva på Regionmuseet Kristianstad.

Nu lanseras nättidningen DIKKO

[2018-11-14] Nu lanseras en ny romsk tidning på nätet som har sin grund i gatutidningen Dik Manusch. Britt-Inger Lundqvist är ansvarig utgivare.

Roma-festivalen byter ort

[2018-10-30] Efter sju år i Stockholm arrangeras nu Roma-festivalen i Göteborg för första gången. Det blir dans, samtal, film och foto.

Drabbrikan sprider kunskap om resandefolket

[2018-10-17] Frantzwagner-sällskapet har gett ut Drabbrikan sedan december 2016, med ett nummer per kvartal. Nästa nummer kommer före jul och då är är det är två-års jubileum.

Ny erfarenhetsdag för kommunala nätverket

[2018-10-12] Den 28 november är det dags för den andra erfarenhetsdagen för det kommunala nätverket Romsk inkludering.

Stan ska vara till för alla

[2018-10-01] Stockholms stad är en romsk utvecklingskommun, ett arbete som i ett första steg ska pågå till 2023. Ledstjärnan i arbetet är mänskliga rättigheter – ingen ska diskrimineras.
Heidi Pikkarainen och Nina Lundberg. Foto: Petra Kahn Nord

Pippi blir en romsk tjej

[2018-09-26] I höst kan du följa Pippi som bor i Rinkeby i Barnradions nya följetong. Den världsberömda starka tjejen Pippi är i den nya versionen en romsk tjej som bor i en av Stockholms mest kända förorter.

Lektionen blir en aha-upplevelse

[2018-09-24] Hösten 2018 kan alla lärare i Västra Götalandsregionen ladda ner underlag för en lektion om romsk historia i Sverige.

Projektet med romska hälsoinspiratörer - en framgång

[2018-09-17] Borås har utbildat 30 romska hälsoinspiratörer. Med start under hösten kommer de var för sig att leta upp andra romer och undervisa bland annat om hur man kan äta nyttigare eller sluta röka.  
Foto: Erland Kalaras

Om romer...

Omkring 50- 100 000 romer beräknas leva i Sverige.

Romska är ett språk utan egen nation. I de flesta länder där det talas är det ett minoritetsspråk. Romska är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Åtminstone sedan 1500-talet har romer bott i Sverige och talat romska.

Romani chib, som betyder det romska språket,  i Sverige består av olika varieteter: exempelvis kale, lovari, gurbeti, svensk romani (resanderomani), kaldaras, arli, romungri och andra.

De olika varieteterna är ömsesidigt begripliga i mycket skiftande grad. Kommunikationen mellan olika varieteter fungerar rätt väl så länge man använder sig av helt romska ord.

2012 uppmärksammades att romer funnits i mer än 500 år i Sverige. Deras väg genom historien är kantad av diskriminering, fördomar och förtryck.  Romerna har status som nationell minoritet i Sverige med särskilda rättigheter gällande språk och kultur.

Den 8 april är romernas nationaldag. Den firas till minne av den första internationella romska kongressen, som hölls den 8 april 1971 i London.

 

 

 

Romska grupper

Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika varieteter av språket romani chib.

Här presenteras några av dem:

Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani.

Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani.

Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige.

Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten.

Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden.

Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

 

 

 

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?