Antiziganism aschar je rasistisk struktur ta jekk dännkrepa tchakke aschar blott mot romane manuscha. Dålleskro dännkrepa aschar te rissra dikkepan pre romane manuscha te tchi ascha an-dikkle sarr manuscha, ta te tradra nikklis romane manuscha blott såske jånn aschar romane manuscha. Antiziganizmen kerar grekkos mot dännkrepan att sassare manuscha kammar samma mållepa ta tchatchopan. Dåva aschar vriall dikkepan att vavare manuscha kammar vavare mållepan, kaí kerar tchakkes makt ta barvalopa tchi avar jämnt fördelat.
Antiziganismens dännkrepa aschar vriall dännkrepan att romane manuscha tchorar, aschar kåkkane eller aschar nakkale. Dållen dänkrepan kerar mijakk’epa for romane manuscha tchakkes svakko dives lear dikka dåva o’malepa pre lännde pre sare städosa.
Så må’tte pennas palla antiziganismen aschar, att dåva aschar godtycklig. Manuscha kaí aschar an-delade for diskrimingering pre romane manuscha må penna: ”Avvar jånn aschade ju romane manuscha!”, te pukka palla så jånn ker’t. Antiziganismen aschar butt buchlad-vri masskar gaena ta kerar butt mijakk’epa pre romane manuscha. Romane manuscha aschar vri-panndrade ta aschar nangne for mijakk’epa.
Rasism mot vavare romane manuscha har aschat vavar avvar sikklo, masskar vavare europeiska temma, ta tellan vavare tchirosa ninna. Dy bare dännkrepan dre europeisk antiziganism aschar vålltrepan te panndra vri, eller kera mul romane manuscha, ta vålltrepan te rissra romane manuscha te ava ”tchi-romane” eller sarr burosa masskar assimilation.
Lakkederst te dikka aschar mulo-kerepan pre romane manuscha tella andra världskriget, kanna masskar je pasch ta jekk miljon romane manuscha avle mulo-kerde. Ninna steriliseringspolitiken an Svedikke-temm, kanna romane manuscha avade steriliserade, aschar jekk exempel pre utrotningspolitik pre romane manuscha. Vidder adives avar romane manuscha an Europa vri-panndrade, nikklis tradrade ta aschar pre butt vavare sätt ovälkomna.
Pallan andra världskriget parrades poliktiken an Svedikke-temm ti assimilationspolitik. Dre kerade socialpolitiska program har romane manuscha aschat an-dikkle sarr kåvvara ta tchi sarr manuscha. Tchi-jekk kerepa pre romane manuscha aschar kerdo kettanes med lännde. Dåva nevo socialpolitik aschade for beddosa te le nukkosa fånn romane manuscha ti samhällsvård. Te kera dåva aschade je baro registrering kerdo preall sassare romane manuscha an Svedikke-temm fånn dålleskre beddosa dre sassare foria ta gava tella saro 1900-tal.
Dåva direkt diskriminerande lagstiftning aschar butter tchi an Svedikke-temm, avvar scherija dikkepan pre ta pattchepan palla romane manuscha aschar vidder nåkk jiddranes ta kerar kaí romane manuscha lear butt mijakk’epa dre samhället. Dålla purane mijakk’epan fånn samhället kaí drabbras an drabbelina ”Den mörka historien – vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet” aschar som je dikkepa fånn je dikkopaskero adives, kaí dikkas-vri je bitta vavert.
De romane manuschengres dikkepa ta pattchepa pre samhället aschar tchakke scherija for såske antiziganismen vidder nåkk aschar sårralo ta jiddranes adives. Kommissionens dikkepa aschar att scherija dännkrepan palla, ta scherija dikkepan pre, romane manuscha må’tte ja nikklis for romane manuscha ska le pattchepa pre samhället.