Artiklar
Linda Kääriä (t.h.), Petra Palkio och Tarmo Ahonen

Vad firar du på sverigefinnarnas dag?

I år uppmärksammas sverigefinnarnas dag den 24 februari med ett smörgåsbord av evenemang runt omkring i landet. Vi frågade några finsktalande sverigefinnar i Göteborg hur de firar den speciella dagen.

Linda Kääriä: ”Unga sverigefinnar firar många identiteter”

– Jag firar sverigefinnarnas dag som en temadag för sverigefinska traditioner och språkliga identitetens mångfald. I februari månad finns ju många festdagar som uppmärksammar de nationella minoriteterna och språk, som den internationella modersmålsdagen,

Jag anser att det är jätteviktigt att lyfta sverigefinnarnas berättelser, prestationer och gemenskap.

Inom Göteborgs sverigefinska unga – den lokala göteborgska ungdomsföreningen GSN – anordnar vi ett evenemang som för samman unga för att äta och mingla tillsammans. Till kvällen ska vi gå på dansevenemanget Finskt disco som även direktsänds hos Sveriges Radio Finska i år.

Vi samordnar även en pysselworkshop tillsammans med kulturhuset Frilagret under Göteborgs kulturförvaltning. Dessa evenemang skapar en känsla av samhörighet och solidaritet bland sverigefinnar och understryker betydelsen av en sverigefinsk identitet och kultur för oss själva. Överhuvudtaget är det just gemensamma evenemang som behövs för att vi ska kunna känna att vi finns, att man inte är ensam med sin sverigefinska identitet.

Unga sverigefinnar är ofta öppna för olika intryck och det finns en vilja att värna inte bara den sverigefinska identiteten utan även bredare en finsk eller finländsk identitet. Gränserna mellan olika delidentiteter är ofta flytande, och att tillhöra olika kulturer innebär en möjlighet att berika sina erfarenheter på många olika sätt.

Vi har iakttagit att det inte finns lika mycket verksamhet för unga och unga vuxna i Göteborg som för äldre personer. Vi önskar att det skulle hända mer. Vi hoppas också att fler skulle komma med till vår verksamhet, här finns en fin möjlighet att tillbringa tid med likasinnade unga.

Linda Kääriä är den nyvalda ordföranden för Göteborgs sverigefinska ungdomar – Göteborgin suomalaiset nuoret (GSN) sedan januari 2024.

Petra Palkio: ”Jag firar sverigefinskhet som jag fick utveckla sent i livet”

– Jag firar sverigefinnarnas erkännande som nationell minoritet. Jag är glad och stolt över att kunna fira och uppmärksamma sverigefinsk kultur och nationellt minoritetsspråk finska samt vår rätt att utveckla vår sverigefinska identitet i det lokala samhället.

Jag uppmärksammar dagen på alla sätt och punkter man bara kan i Göteborg. Allra mest ser jag fram emot den finsktalande terapeuten Satu Bermells föreläsning för vår personal vid de finskspråkiga vård- och omsorgsenheterna. Hon håller även en hälsofrämjande föreläsning på finska för seniorer och anhöriga med titeln Lilla sömnskolan.

Sverigefinskhet är en del av mina identiteter som jag fick utveckla sent i livet. I dag är den min primära, starkaste identitet, och jag finner det meningsfullt och viktigt att använda finska i så väl tal som i skrift, då det tidigare varit ett språk jag behövt återerövra och lära mig. Det är inte lätt att använda finska i Sverige – men det är högst nödvändigt och viktigt. De bästa generationsövergripande samtal som format mig har jag fått genom min tillgång till det finska.

Majoritetssamhällets kunskapsnivå om nationella minoriteters kulturer, perspektiv och språk borde stärkas – som en resurs och rikedom. Jag arbetar i Göteborg vid en förvaltning som heter Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen (ÄVO) – Vanhus sekä hoito- ja hoivahallinto på finska. När vi skapar ett åldersvänligt samhälle för alla frigör vi oerhört mycket positiv handlingskraft. Nationella minoriteters rättigheter och sverigefinnars relativa osynlighet för majoriteten är teman jag arbetar med varje vecka. Ett annat viktigt område är rådgivning och stöd för förvaltningen och den seniora sverigefinska göteborgaren. Ett värdigt, hälsosamt och aktivt liv på nationellt minoritetsspråk finska ska vara möjligt inom ramen för  Göteborg som en del av förvaltningsområdet.

Detta arbete om hur vi bäst kan arbeta för rättigheterna utför vi tillsammans genom att ha dem vi är till för konstant i åtanke. Målbilden myntades av en sverigefinsk arbetsgrupp inför ett öppet möte om äldrefrågor. Det är lika viktigt som det är kraftfullt: ”Du är viktig! Olet tärkeä!”

I skrivande stund har jag precis skickat iväg en kallelse till våra fokusledare som bildar en styrgrupp för nationella minoritetsfrågor och finskt förvaltningsområde. Det ska bli givande och viktigt att få vidareutveckla arbetet för dem vi är till för tillsammans med en styr- och arbetsgrupp vid förvaltningen. På så sätt förstärker vi processerna och kan vidareutveckla utvecklingsdialoger samt samråd.

Petra Palkio arbetar som utvecklingsledare för mänskliga rättigheter med särskilt fokus på

nationella minoriteter och sverigefinsk äldreomsorg inom Göteborgs stad.

Tarmo Ahonen: ”Allt färre ungdomar deltar i festligheterna”

– Sverigefinskhet har blivit alltmer viktigare för mig med åldern. I år fyllde jag 80. På sverigefinnarnas dag brukar jag alltid delta i den tvåspråkiga huvudfesten som hölls traditionsenligt i stadsbiblioteket här i Göteborg, så även i år. Gästerna på året fest är musikerna Love Antell och Stella Johnsson från projektet Bottenviken och dansaren Veera Suvalo Grimberg från det göteborgska Danskompaniet Spinn.

Sverigefinnarnas dag den 24 februari, folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds (1796-1875) födelsedag, har nu firats i 13 år i Sverige. För cirka tio år sedan bjöd kommunstyrelsen på middag i Göteborgs kommunhus. Kommunen representerades av kommunstyrelsens ordförande och Göteborgsoperan hade en kort uppvisning. 

Jag ser inte alltför optimistiskt på läget där sverigefinnarna befinner sig idag. Tyvärr har många barn förlorat sitt modersmål. Därför är det allt färre ungdomar som deltar i sverigefinska aktiviteter åtminstone här på Västkusten. Det verkar vara nästan omöjligt att få undervisning på finska eller i finska svenska grundskolan. Därför borde man kanske överväga en lördagsskolemodell här, som staten Finland finansierar för utlandsfinnar runt världen. Den enda ”lördagsskolan” i Sverige, som kallas för Suomi-koulu, finns nu i Uppsala.

Jag tycker att med hänvisning till antalet personer med finsk bakgrund i respektive kommuner borde det finnas ett rättvist kulturanslag i varje kommun eller region och att man borde utse någon instans med uppdrag att rädda den finskspråkiga kulturen som håller på att dö ut.

Tarmo Ahonen är ledamot i Göteborgs stads råd för den sverigefinska minoriteten som är ett forum för samråd och en rådgivande instans för kommunen i strategiska frågor som berör sverigefinnarna.

MAARIT JAAKKOLA

Sidan uppdaterad 2024-02-22