Sverige har antagit en majoritet av rekommendationerna i internationell granskning
Sverige har officiellt antagit 203 av de 315 rekommendationer som landet fick av andra stater i granskningen som genomfördes i maj 2025 inom Universal Periodic Review (UPR), en FN-process där alla medlemsländer regelbundet utvärderas i hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna.
– Vi välkomnar rekommendationerna till Sverige och att regeringen har accepterat rekommendationer om frågor som rör hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Samtidigt är det beklagligt att andra centrala rekommendationer endast delvis accepterats eller noterats, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter, i ett pressmeddelande från Institutet.
Till exempel har Sverige endast delvis accepterat eller noterat rekommendationer för flera åtaganden om urfolks rättigheter.
I vårens granskning uttryckte flera medlemsstater att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna genom fortsatt arbete mot rasism och diskriminering. Flera länder lyfte otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter, bland annat efterlystes att Sverige ska säkerställa goda förutsättningar för Sanningskommissionen för det samiska folket och Sverige uppmanades också att ratificera ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter och förbättra möjligheterna till konsultation för samer i frågor som rör mark och naturresurser.
Dessutom lyfte flera stater behovet av att implementera rekommendationerna från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset, vars slutbetänkande publicerades 2022.
– Vi är också bekymrade över att det, nästan två år efter rekommendationerna från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset, fortfarande saknas viktiga strukturella och långsiktiga åtgärder, såsom en formell ursäkt, främjande av språk samt återbördande av kvarlevor, fortsätter Fredrik Malmberg.
Den 25 september, antogs rekommendationerna i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Därefter ska Sverige genomföra de rekommendationer som regeringen har valt att acceptera. Ansvaret ligger i första hand på staten, som måste omsätta åtagandena i konkret politik och lagstiftning. Vid mellanårsuppföljningen, som äger rum om ungefär två år och vid nästa ordinarie granskning i FN:s råd för mänskliga rättigheter, som förväntas ske omkring år 2030, ska Sverige kunna redovisa vilka åtgärder som faktiskt har vidtagits.
Läs mer i pressmeddelande från Institutet för mänskliga rättigheter: Sverige accepterar 203 av 315 FN-rekommendationer om mänskliga rättigheter | Institutet för mänskliga rättigheter
