Språkresa för kids med discolaiva - discofärjan
Discolaiva, som stöttas av Isof (Institutet för språk och folkminnen), handlar om att sverigefinska barn får uppleva glädjen i det finska språket genom lek, musik och gemenskap ombord på en imaginär Finlandsfärja. Under färden deltar barnen i språkutvecklande aktiviteter medan de dansar till bland annat finsk popmusik, köper godis i en finsk ”färjekiosk”, sjunger karaoke, leker roliga lekar och lär sig nya ord och uttryck på köpet.
Discofärjan var ett av en rad spännande projekt som presenterades vid konferensen ”Perspektiv på revitalisering av minoritetsspråk 2025” i Lund den 16–17 oktober med Isof och Lunds universitet som arrangörer. Årets konferens uppmärksammade att det är 25 år sedan våra nationella minoriteter och minoritetsspråk erkändes av Sveriges riksdag. Lennart Rohdin, regeringens särskilde utredare av en stärkt minoritetspolitik, gjorde en genomgång av de första spännande 25 åren på konferensens första dag, som bjöd på föredrag om internationell forskning inom revitalisering av minoritetsspråk.
Den andra dagen fokuserade på presentationer av en rad aktuella revitaliseringsprojekt i Sverige. Presentationen av discolaiva fick många spontant positiva reaktioner av åhörarna på plats och vi blev nyfikna på bakgrunden till projektet.
- Vi har länge haft svårt att nå de unga under 13 år med våra projekt. Med discolaiva har vi skapat en spännande arena att mötas på. Det känns verkligen som en naturlig utveckling av vår verksamhet, säger SFU:s vice ordförande Kalle Kinnunen som presenterade discolaiva vid konferensen.
Han är en av eldsjälarna bakom projektet. Förutom de sverigefinska barnen vill SFU gärna att barnens svenska kompisar från majoritetsbefolkningen också deltar i discolaiva.
- Det blir en rolig grej som de svenska barnen associerar med det finska, säger Kalle.
Tanken med discolaiva är att båten gör gästspel på olika folkbibliotek och skolor. Sverigefinska föräldrar informeras om projektet av de lokala skolorna. Båten har hittills besökt kulturhuset Storbrunn i Östhammars samt kulturhuset Möbeln i Tierp. Två discolaiva-besök planeras även i Göteborg, en under hösten och en till våren 2026. Projektet pågår under 2025 och projektmedlen räcker till 15 december. Det kommer att bli en fortsättning - och något som kan bestå, lovar Kalle.
-Det kommer in förfrågningar, och vi kan då fortsätta med det vi byggt upp med de medel vi fått från ISOF.
Discofärjan består av ett dansgolv, en kiosk, ett “däck/stjärnrum” där man kan se på stjärnhimlen, en fiskedamm och en ”färjeterminal” där barnens föräldrar kan hålla till. Dessutom finns det ljudeffekter, bland annat vågor och storm, samt flaskor som skramlar när barnen ska handla godis i färjekiosken.
Alla utrop och inbjudningar till aktiviteter görs först på finska och sedan på svenska av en kapten som talar med myndig röst som de gör på Finlandsfärjor. Det är i själva verket en röstklon.
- Rösttjänsten har vi köpt in och utgår ifrån ett manus vi tagit fram till projektet, vi kompletterar den med egna spontana utrop med våra egna röster, säger Kalle.
Allting på Discofärjan styrs av en spelledare som sitter med en kontrollpanel, utöver att styra musiken.
-Vi i förbundets styrelse skapat och jobbar med detta är alla 20 plus. Vi ville gifta ihop vår egen nostalgi kring barndomens resor med Finlandsfärjor och mellanstadiediscon. Vi är besättningen, barnen är passagerarna. Det är som en upplevelseteater och ett lajv med “escaperoom-inslag”, säger Kalle Kinnunen och skrattar.
-Varje barn får var sitt hyttkort och färjebiljett med ens namn, eller möjlighet att på som en del av totalupplevelsen. Förutom att det hjälper till att bygga upp en färjevärld som barnen befinner sig i ett par-tre timmar, så håller vi på detta sätt koll på hur många barn är på plats och kan dela in de olika passagerarna i olika lag för lekarna.
På discogolvet spelas finska discolåtar men också andra populära hittar.
-Vi har spellistor med musik på finska, popmusik som är orienterad mot barn och tar även emot önskemål från deltagarna. Till de olika lekarna spelas också finsk musik. Vi har märkt att det gäller att aktivera barnen hela tiden och lekarna leds av en ungdomsledare. Lekarna, såsom Hela havet stormar och Limbo introduceras och leks sedan på finska och på svenska.
Discolaivas Escape-room-lek börjar med att musiken tystnar. Musiken har blivit kapad, och för att den ska börja spela igen måste barnen gå runt med en UV-lampa och leta efter symboler i rummet som har siffror skrivna med osynligt bläck. Sifforna bokstaveras, såsom yksi (ett), seitstemän (sju) och yhdeksän (nio). Varje siffa ingår i en kod och när de fått ihop alla siffror kan de bilda en kod för att öppna ett kodlås på en låda. Inuti lådan finns en stor röd knapp och när barnen trycker på knappen så börjar musiken spela igen.
En annat koncept är Postlådan som bygger på att barnen jagar två personer – först en med papperslappar och sedan en med postlåda – som aktivt försvårar genom att gömma sig och byta plats. När man fångar personer med lappen skriver man ett av många finska ord som projiceras på duken på dansgolvet, signerar lappen och postar den hos postlådan. Målet är att posta så många ord som möjligt. Leken avslutas med en gemensam genomgång av orden och översättningarna.
-Vi som håller i leken öppnar postlådan och läser upp orden som postats och översätter dem. Barnen får använda mycket energi i denna lek, samtidigt som de får läsa, skriva, säga och höra finska ord, även om det inte är bekanta med språket, säger Kalle.
SFU:s team ändrar och medskapar hela konceptet kring färjan med målgruppen.
- Det är bara att vara kreativa och snappa upp de spontana reaktionerna, om vi har tur kan vi även snappa upp viskningar som kanske inte är avsedda för oss, säger Kalle Kinnunen.
Inför nästa år hoppas han att SFU:s lokalföreningar tillsammans kan se hur de vill sprida och driva projektet. Målet är att nå barn och unga i yngre åldrar, så att de tidigt lär känna SFU:s verksamhet.
Kontakt med Discofärjan: disco@rsn-sfu.se
FREDRIK SIERADZKI
