Sorsele vässar minoritetsarbetet

Sorsele var en av de första 2010 att bli en del av samiskt förvaltningsområde. Åsa Skum har varit med sedan 2015.

–Vi har gjort framsteg i minoritetsarbetet. Vi når till exempel den samiska befolkningen på ett helt annat sätt i dag än för fem, tio eller femton år sedan, säger Skum.

När hon började som minoritetssamordnare hade hennes föregångare startat minoritetsarbetet med till exempel samråd och med arbete inom äldreomsorgen. Samråden har utvecklats genom åren, bland annat genom att ledamöterna arvoderas. Det har lett till högre närvaro vilket gjort att man bättre kan både fånga upp åsikterna bland samer och få ut sina egna budskap.

–Kommunstyrelsens ordförande, högsta politikern alltså, är alltid med på samråden. Det ger oss en direkt väg in i till politikerna, vilket underlättar. Arbetet när Sorsele fick sitt samiska namn och en skylt på kommunhusets fasad underlättades av att vi jobbade så nära varandra, säger Skum och fortsätter:

–Skyltar och tvåspråkighet har förresten betydligt större värde för samer än många kan föreställa sig. Det handlar om att synliggöra språket och det ska inte underskattas.

Sorsele har sina givna utmaningar. Det är landets näst minsta kommun med bara 2 357 invånare vid senaste helårsräkningen. Det föds faktiskt färre än ett barn i månaden. Samtidigt dör en person i veckan. Utvecklingen har varit densamma i många år. För runt fem år sedan stängde den sista banken i Sorsele och då hade det passerat flera år sedan den sista bemannade macken bommade igen.

Dessutom är kommunen enormt stor, en av landets största, och väldigt avlång. Det tar till exempel två timmar att köra bil mellan de ”större” samhällena Gargnäs och Ammarnäs. De renskötande samerna rör sig över stora områden och tre samebyar har sin rendrift i Sorsele åtminstone en del av året. De bedriver näring i hela kommunen så det minoritetsspråkspolitiska arbetet sträcker sig ända mot norska gränsen.

När det gäller språket så talas tre varianter av samiska i kommunen.

– Vi har det bra förspänt med kompetens inom umesamiskan, men vi har inte lyckats med nord- och sydsamiska. Det märks bland annat i förskolan och skolan. Vi köper samisk språkundervisning via fjärrundervisning. Det funkar bra med äldre barn, men inte med ett- och tvååringar.

Åsa Skum tycker att Sorsele kommun varje år blivit bättre på att nå fram till minoriteterna. Samråden har förbättrats, kommunen har jobbat mycket med att synas på sociala medier och en stor del av informationen på hemsidan är översatt till samiska.

Men det stora problemet är inte att nå fram till samerna.

–Halva tiden jobbar jag internt med att implementera minoritetslagen hos mina medarbetare. Gång på gång pratar jag med personal om minoritetslagen och att man till exempel har rätt till språk och kultur. Vissa, upplever jag, förstår inte allvaret.

Hon förklarar att minoritetslagen och skollagen förvisso båda är lagar, men att de inte tycks ha samma status.

–Det är en utmaning i mitt jobb att få alla – både nya och gamla anställda – att få kunskap i ämnet. Bland samerna har det gått framåt, där finns en fungerande plattform. Men jag tycker det går för sakta internt.

Sorsele kommun har sex prioriterade områden där man anstränger sig extra för att tillmötesgå minoritetslagen och den samiska befolkningen.

– Inom äldreomsorgen är vi som starkast, konstaterar Åsa Skum och tillägger att det också är där som hon ser de största skillnaderna sedan minoritetsarbetet inleddes 2010.

Förvaltningskommuner över hela landet har enorma svårigheter att hitta samisktalande personal. Sorsele går mot strömmen.

–Vi har två anställda som pratar umesamiska. Andra medarbetare kan vissa ord och fraser, och i hemtjänsten i Ammarnäs har de ordlistor till hjälp i mötet med de äldre. Vi försöker erbjuda en samisk meny varje månad samt vid samiska högtider. Och alla brukare inom äldreomsorgen får en julkorg med samiska delikatesser som rentunga, rökt fisk och lite annat. Det är väldigt uppskattat, säger Skum och fortsätter:

–Men det kanske viktigaste är kulturförståelsen. Om en äldre renskötare från Ammarnäs flyttar in i ett boende i Sorsele en timmes bilresa bort så är det bra att personalen förstår deras bakgrund. Det gör de och de kan förklara när det är renflytt på ån utanför, eller när betet är dåligt. De möter de äldre på de äldres villkor, det är jätteviktigt.

Många inom äldrevården kommer från andra länder och från deras uppväxt finns det ofta stora likheter med det samiska. Många är van att flytta ofta, det finns likheter inom mattraditioner med mycket rökt kött och de är vana vid att när man hälsar på så kanske halva släkten kommer samtidigt, säger hon och tillägger:

–Kulturförståelsen är det absolut viktigaste och personalen är fantastisk, säger Skum.

Sorsele har utvecklat sitt minoritetsarbete under åren. När Åsa Skum förklarar hur framtiden ser ut är läget inte lika ljust. Statsbidraget, i år 660 000 kronor, sänks med 95 000.

– Det är en kraftig nedskärning och en stor del av arbetet framöver handlar om att skära ner och att spara. Det är förstås väldigt olyckligt. Vi skulle behöva mer pengar för att till exempel stärka språkundervisningen i skolan.

ANDERS BOSTRÖM